Amsterdamage/

773594e6a8be11e296c422000a9e0891_7 Idag åker jag och mina boys till Amsterdam över helgen, jag är så sjukt peppad!

Ni skulle ha sett mayhemet imorse – då jag skall resa med bara handbagage lol – that’s a first. Inte för att jag fjompar runt med 1000 jävla skönhetsprodukter eller annat blaj (har sminkat mig likadant i tio år, detta tar fem minuter – håret fixas inte heller pga tyskt afro aka hopplöst fall, frisören grät osv) men däremot har jag ju en sjukt divig hud som kräver både det ena och andra för att inte gå bananer. Oh well, efter att ha lekt kemilabb  hemma med småflaskor lyckades jag på något höger få med mig allt. Sinnpajjen åkte fram också jo jo!

>>> Lämnar er med bästa Olas senaste musikguiden-program, “enjoy!”

Puss och kärlek

/K

Advertisements

Home away from home #LÅ #latergram/

f0a56100a54711e2a03a22000a1fbd56_721f15124a39511e2a47b22000a1f99e6_7e27494aaa45911e2901122000a9f1939_7d4d5400aa52211e2b97522000a1f97e9_7aabc1c44a4f511e28eb922000a1fbc88_7c31e3576a42b11e29dc922000a1fbb59_7150818aea42511e2829522000a1fa769_723043952a4f611e29d7122000a1f97c6_719393dd8a5ef11e291a022000a9f13ef_70968d1c6a4f411e2a73822000aaa08a0_75994deb0a3b411e2b55422000a9f1377_734b72e08a50911e28a0c22000a9d0ded_7523a451aa4e511e29df022000a1fb07c_76f62cc6ca4da11e2a46122000a9f09e2_7021dce36a54811e296f222000a9f4dd8_76c558c8ea59e11e2b55422000a9f1377_70f0112bca52e11e2a95722000a9f09e9_73b306de6a54811e2b46022000a1f9be1_79f29d7268a6b11e2939b22000a1f9251_7

Att jag ser Kiruna som hemma är ju ingen nytt under solen. Jag kan varje gran och isplätt som min egen bakficka. Men det är ju en annan typ av hemma, där kommer jag ju hem till släkten och blir typ tio bast gammal igen. När jag satte mig på planet från Luleå i måndags morse slogs jag av känslan att jag skulle åka bort och inte hem, vilket må vara helt sinnesrubbat med så var det.

Jag brukar säga att Luleå är så tyst att jag faktiskt hör vad jag själv tänker, det är inte så mycket annat som stör. Jag kan befinna mig i världens hetsigaste miljö för att sedan gå ut på gatan och mötas av total tystnad (bortsett från vinden som slår mot isen) Jag vaknar tidigt av mig själv, somnar utan problem och av någon outgrundlig anledning finner jag någon typ av ro i att städa där. Medan H nog tycker att jag far runt som en virvelvind ser jag det som att jag faktiskt har ro att “plocka lite”. Jag promenerar överallt också, måhända för att Hs lägenhet ligger mitt i stan – men inget är som långt bort. Inte som hemma i Hässelby där jag ibland stannar hemma av ren lathet, för att det är “för långt” in till stan. Jag börjar hitta överallt nu också, och ibland tar jag ett extra varv om jag hittar en väg jag inte gått på än. Jag vet ju att jag oavsett alltid hittar hem. Jag skrattar lite åt att det mesta heter precis vad det är, så som shoppingcentrumet som heter “Shopping” eller pilatesstudion som heter “Pilatesstudion” Det är enkelt, lite som min bricka som det står “Bricka” på. Inga konstigheter, ingen hype.

Jag har ju redan skrivit om att H sänker min puls och så är det ju, men jag blir nog lite mer hakuna matata där rent allmänt. Håret är lite rufsigare, sminket lite sällsyntare, frukostarna lite längre och kaffet hinner aldrig kallna (då jag inte springer ifrån det) Inte heller planerar jag så mycket, ibland ringer det på dörren (som H inte låser) och någon glider förbi – jag fastnar under täcket på balkongen i timmar, går hela varvet på isen och fastnar med kameran lite överallt. Jag ser mer, då jag inte stressar förbi.

Det tar någon vecka att komma tillbaka mentalt till Stockholm varje gång. De första dagarna går jag fortfarande rätt långsamt, vilket inte alltid är helt kompatibelt med det liv jag ändå har här haha. Jag brukar säga att jag känner mig som en Stockholmare i Kiruna och som en lapp i Stockholm. Det är 123 mil mellan Stockholm och Kiruna – och med tanke på min drivveds-persona så är det kanske inte så konstigt att jag känner mig så hemma lite förbi mitten av den sträckan. Men sen kommer jag hem till mina andra boyfriends  och wifeys och inser att en stor del av mitt hjärta ändå bor här också.

Home is where the heart is: någonstans mellan huvudet och höften alltså.

Kärlek

/K

Han med H/

7218d06aa41611e2b56022000a9f1354_7

Det har tagit sex år, tre länder och fyra städer.  Men nu är det vi, på riktigt. Ihop. Jag och han med H som är en av de absolut bästa människor jag någonsin träffat. Han med H som alltid bara vet, som läser mig som en öppen bok och som vågar ta tag i mig och säga åt mig att andas. Som säger åt mig att sluta innan jag ens vet själv att jag börjat – han som sänker min puls bara av att vara där. Han med H som trots att han är 90 mil bort får mig att känna mig tryggare och mer omtyckt än någonsin. Jag brukar titta på honom och undra om han förstår hur jäkla stark han är, om han förstår hur mycket han påverkar människorna omkring sig genom att bara vara han. Han med H som tar mitt ansikte i sina jättestora händer när han kysser mig sådär så att jag måste stå på tå för att han är så himla lång.

Jag har blivit kär i honom tre gånger och jag tänker att det säger rätt mycket om oss, att oavsett hur lång tid det går mellan så blir slutresultatet alltid detsamma. För oavsett hur många varv runt jorden vi sprungit , åt olika håll, kom vi tillbaka. Till oss. Det tog sex år, tre länder och fyra städer – att hitta hem.

Kärlek

/K

I slutet av dagen/

Dör jag för det här. En dag skall jag berätta för er, för det är en väldigt fin historia – om en väldigt fin person. En  historia om att hitta tillbaka, om att göra om och göra rätt. Om att våga och om definitionen av viljestyrka.

En berättelse om han med H som forcerar ner min gard.

ef7b22b488e211e29d3822000a1f90e8_7

/K

Hej, hej hemskt mycket hej #latergram/

Jag lever. Ganska mycket faktiskt. Speciellt efter tre dagar av non-stop sömn. När jag ändå är ledig från jobbet och allt får datorn som vila till förmån för livet AFK – bortsett från några skypedejter och arbetsprovsbollningar (heja alla er som söker till Berghs i skrivande stund, kämpa!) med diverse genier.

0cb619e6994c11e280a722000a9e28dc_7 1a09a14c8f0311e2ab4c22000a1faffd_7 1ac823f48f9b11e2b2f422000a9f1255_7 4ba8cd8e91fd11e2a42922000a9e51c4_7 9db0d3f8920f11e2a2fe22000a1f8ce3_7 80db6e9a932311e2a27d22000a9f165c_7 91f9c3f493bc11e2877022000a9f1278_7 461d0d6e987711e2b1c522000a9f18eb_7 697d9e12932311e2a8e322000a9f13d9_7 834a706a90ce11e2a2ce22000a1fa411_7 839ee818987411e292c922000a1fb771_7 5431ab0899a311e2aaa822000a1fb0dd_7 7285aef2953d11e290b722000a9f0a3d_7 2803867296b611e2996322000a9f1313_7 51116248941611e2952822000a1f9695_7 c8e0bad698d911e286b922000a9f14cd_7 cd313670995511e2989522000a9f3c91_7 d917a87692ce11e2bbe622000a9f1270_7 de0e8f5a964511e2800122000a1fbf61_7 e15e0c6a918811e290de22000a1f97ef_7 e31ba092958111e2a97a22000a9f18aa_7 f194b94699a611e2b8e322000a1f97ed_7

Otto the orkidé blommar igen, det är så torrt ute att mina bästa AF1 vågat sig ut igen, jag har fått muntligt OK på att lägga till Szybalsky som förnamn (används dock som efternamn), jag skissar klänningar till bröllopom några timmar är det avspark och returmöte i FA cupen och om 11 dagar får jag träffa han den där med H som jag tycker så mycket om. It’s all good in the ort, och avslutningsvis låter det lite såhär:

Kärlek

/K