Sakta men säkert/

Sakta men säkert börjar jag komma tillbaka till medvetande. Sakta men säkert börjar jag inse vad vi ställt till med. 4000 personer kom och såg slututställningen och vi fick stående ovationer gång på gång. Under veckan som passerat har jag inte hunnit reflektera över det, insomnian har varit ett faktum och jag har jobbat non stop. Känslorna har runnit över och i fredags satt jag i en tom utställning och grät hejdlöst av ren utmattning. Event alltså, tre månader av stenhårt arbete, allt jag trodde om mig själv som produktionsledare innan dess sattes på prov och omvärderades igen. Än en gång var jag tillbaka på ruta noll. Precis som när jag började på Berghs. Den här gången var det på riktigt – skarpt läge.

Och vi vann.

/K

I’m slowly resurfacing after months of non stop work, sleepless nights  that finally culminated with a four day event with 4000 guests and standning ovations. So worth it.

Lycka/

Min oförskämt begåvade bästa vän (och tillika första kärlek) ringde mig igår:

“Vafan du tar ju examen – då hoppar jag väl på tåget!”

Han bor i Örebro och vi hinner aldrig ses, men aldrig någonsin tvivlar jag på att han är där om jag behöver honom. Vi har hängt ihop i över tio år och få människor känner mig lika bra som den här karlfan. Går inte att beskriva hur mycket det betyder att han kommer vara där. Bästa examenspresenten ever.

Kärlek

/K

My best friend is coming to Stockholm when I graduate – I’m so happy I could burst into tears.

Country road/

Igår spenderade jag och min finaste Anna ELVA timmar i vår lilla hyrbil. ELVA! Kan ju säga så mycket som att det inte tar tre och en halv timme ner till Borås haha. Lämnade in bilen en timme för sent på grund av köer från helvetet, men kom undan med 73 kronor i bensin och ett vinnande leende som straffavgift.

Vi mötte ryska posten på Statoil i Spånga och de fick leverera allt till skolan. Sen hoppade jag och Anna på bussen till Vällingby och firade vår seger med ett glas vitt på kvarterskrogen, fortfarande iförda mjukisar. Vi var för trötta för att bry oss haha, men den synen lär ni ju inte få se igen.

Hade en magisk dag i bilen hur som, skrattade så vi grät, skrålade högt till bilradion och jobbade pö om pö. Vi konstaterade att då vi överlevt detta ser framtiden ljus ut för vår vänskap. Fantastiska Anna.  Av någon outgrundlig anledning hade vi sällskap av militärkonvojer både dit och hem – träffade samma gäng först på donken på morgonen och sen på Max på väg hem.

Somnade på soffan när jag kom hem och vaknade åtta i morse, då jag släpade mig vidare till sängen och sov till (wait for it) 15 pm! Trött kvinna much?

Åkte via Jönköping såklart och jag insåg att jag måste ta mig dit snart, är något med den staden som får mitt hjärta att le lite – och min ovana att dra på mig dialekter kom tillbaka så fort vi åkte igenom staden. Vet inte vart den ovanan kommer ifrån, kanske att jag alltid pendlat mellan Kiruna och Stockholm och på så sätt blivit schizofren på dialektfronten. Haft fantastiska män från Uddevalla, Motala och Jönköping – och varje gång har jag ryckts med, det har gått så långt att jag fått frågan om vilken skola jag gick i (i deras stad) för att jag låtit så native. Samma sak hände i England, efter en sommar där kom jag tillbaka till gymnasiet och blev ombedd att försöka vänja av min då grötiga Yorkshire accent för att mina klasskompisar inte hörde vad jag sa. Insåg under en presentation förra veckan att jag numera adopterat  någon form av Kanadensisk engelska som ett resultat av Kanadensiska vänner. Oh well…

Ikväll skall jag på 25 års fest i orten a’ sjukt uppstyrt med betalade kuvert och bar. Borde säkerligen börja göra mig i ordning. Ha en magiskt afton fina ni.

/K

 

Roadtrip recap + me wondering why I tend to steal peoples accents. The end.

Livet som produktionsledare/

I morse gick jag upp klockan fem, drog på mig min onepiece och åkte och mötte Anna. Vi måste skynda på en leverans lite och åker därför ner till Borås och hämtar upp denna själva i hyrd bil.  Roadtrip! Svinmysigt. Om 40 minuter kommer folk in på jobbet och då börjar även vår arbetsdag. Portabelt kontor javisst! Kul med lite miljöombyte och en heldag med Anna. Never not working, allt för teamet.

Puss på er!

/K

Today I’m working from the road – we need to speed up a delivery so we’re going to Borås to pick it up ourselves.

Hej då Casino Cosmopol/

Idag sa jag upp mig. Efter fem år, sex månader och en dag.

Jag har ingen aning om vad som väntar i framtiden, det enda jag vet är att jag är klar som kasinokassör. Jag växte upp på Casino Cosmopol, jag kom dit när jag var nyss fyllda 20 och stannade tills nu. Jag hade aldrig stannat så länge om det inte vore för en hel drös fantastiska människor jag lärt känna under åren. Några av mina absolut närmaste vänner kommer från mina år där, och inte minst W. Efter att sentimentalt gått igenom tre bloggar i jakt på bilder kommer härmed min kärleksförklaring till statens egna nöjesmaffia.

All kärlek och tack – jag hade aldrig varit den jag är idag utan er.

/K

No more qourn for me.

/K

Tillbaka till etern/

Godmorgon från taxi Sweden6!

Om en liten stund äntrar jag Metropol 93,8 för andra gången i år, denna gång som en del av “Bäst i Stockholm” panelen. Börjar dock bli lite nervig nu när vi fastnar i bilkö hela tiden. Hade säkerligen gått snabbare med tunnelbana – men tackar aldrig nej till taxi.

Lyckas vi komma fram i tid så hörs vi här om en stund!

/K

Today I’m going back on air for the second time this year, listen here!