The Hjalmarstål Mansion: Duo helg ed

Reportaget (signerat Josefin Wikström) kom ju ut den 30/5 men jag har som inte hittat tiden att dela den med er, förens nu! Bilderna är såklart inte i optimalt format då jag helt enkelt snodde dem från webbversionen av reportaget, but I think you’ll get the picture (fotograf: Göran Ström) Let’s go!

Vi börjar med hallen:

4826004det-forsta-moa-och-gustav-gjordet-ar-inte-sa-svart-att-se-a

Den vita dörren på första bilden leder in hit, till gästrummet:

gastrummet-ar-det-enda-som-arfargat-glas-det-gillar-moa-hteburken-kommer-fran-gustavs-f

I slutet av hallen hittar man vårt kök (där det inte brukar ligga hundleksaker på köksbänken haha, tror jag flyttade dem från matsalen när han skulle fotografera den – men tji fick jag för att försöka låtsas som att den eg inte alls är full av disk jämt haha)

4825984i-koket-star-tre-barstolar-fraen-massa-olika-farger-och-gaml

Såhär i efterhand skrattar jag ju åt min städhysteri inför det här reportaget, för nog fan fick han med disk på matbordet (som jag då flyttat från köket för att det inte skulle vara med där, men vi var uppenbarligen inte syncade jag och fotografen – se tidigare nämnd hundleksak på tidigare bild haha) Länge leve verkligheten right?

11231990_10153044360522701_1369034910_obowlingkaglorna-hittade-gustav

Knatar man ner från “matsalen” via våran vårdcentralstrappa hamnar man här:

forra-agaren-kopte-los-en-bit

Källarplan huserar alltså 1) vardagsrum…

4836230modellskeppet-kommer-fran-gust

2) “ateljé”

4825996orgeln-som-gustav-planerar-at

3) badrum

badrumkitsch-ar-ett-valkommet-inslagsma-detaljer-satter-personlig

…och 4) Sovrum  (bakom dörr-skynket)

det-finns-ingen-dorr-till-sovroverkastet-ar-inkopt-pa-en-res 4826000

Bilderna i all sin ära men jag är ändå mest nöjd med texten, tycker de fångade oss och det vi uppskattar med lägenheten på ett så himla fint sätt. Heja Josefin!

Rum för historier

Moa och Gustav Hjalmarstål har ett hem utöver det vanliga, en själfull lägenheti två våningar fylld med personliga detaljer.

– Den är helt sjuk. Jag nyper mig i armen varje gång jag kommer hem, säger Moa.

Moa har en kompis som tycker om att kolla på Hemnet. En dag visade hon Moa en helt sjuk lägenhet. Moa kunde inte sluta tänka på den, så hon visade bilderna för Gustav. Han kunde inte heller sluta tänka på den. De ringde mäklaren, gick på visning, la ett bud och skrev kontrakt, allt inom en vecka.

– Vi flyttade in i april förra året, vi sköt på det lite eftersom vi skulle gifta oss först, berättar Moa.

På den första rundvandringen genom lägenheten ställde sig Moa och kramade det platsbyggda serveringsskåpet. Hon hade hittat gamla rester av blomsterdekor på ett av hyllplanen.

– Jag gillar när det sitter kvar gamla minnen, det tycker jag är fint. När det är lite färgskav, rispor i golvet och att det knarrar lite.

Huset är byggt i mitten av 1920-talet och när Moa och Gustav flyttade in fanns det kvar gamla tidningar från den tiden i en garderob. Där finns också original­tapeten kvar.

– De hade ju uppenbarligen inte spotlights på 20-talet så det har de som bodde här tidigare gjort om, och köket, men de har behållit det som är viktigt. Den här lägenheten är sin egen. Man får samsas lite, säger Moa.

– Den har själ, och det är själ i alla våra grejer också, fortsätter Gustav.

När makarna flyttade in tapetserade de om hallen och gästrummet och målade elementet där orange. De bytte handtag i köket också, till ett gäng porslinsknoppar som Moa hade hittat på en marknad i Berlin.

– Annars har vi inte gjort något annat än att inreda.

Gamla möbler, konst och ett stort antal udda prylar gör det här till ett högst personligt hem. Inredningen kan beskrivas som rustik, bohemisk, charmig, själfull, kitschig och modern på samma gång, både barnslig och vuxen.

– Jag var inte intresserad av inredning förut men när vi flyttade hit blev jag något slags monster, säger Moa.

Hon har haft en tanke om att allt ska gå igen någon annan stans i lägenheten. Det orangea från elementet går igen i en lampsladd över matplatsen och stearinljus i köket, i varje rum finns något i mässing och koppar.

– Det är den regnbågsfärgade tråden!

Lägenheten har en väl tilltagen takhöjd och golvet intill matsalen har slagits ut så det är öppet ner till vardagsrummet på källarplan. Resultatet är en enorm känsla av rymd. Väggen intill ser ut att hänga i luften. Här sitter en nästan två meter hög tavla som Moa och Gustav köpte med sig från smekmånaden på Kuba.

– Vi gick förbi en ateljé och jag såg att det glimmade till i ögonvrån. Genast reagerade skatsinnet så vi gick in. Det visade sig att det var världens häftigaste lilla sparv som gjort den och vi blev helt förälskade i både honom och tavlan, berättar Moa.

Vid en första anblick ser tavlan ut som en gigantisk religiös ikon, men med den stora skillnaden att modern bär en grotesk gasmask och jesusbarnet har munskydd och håller i en burk läsk.

Tavelväggen intill matplatsen kan sammanfattas som Moas och Gustavs livsverk, fylld av samlade minnen. Här blandas bröllopspresenter och soprumsfynd med tavlor som kompisar har målat, affischer från konstutställningar, ärvda spegeltavlor och bilder som följt med hem från resor runt om i världen.

Allt här inne har en historia. Om inte en lång en så i alla fall en historia om hur Moa eller Gustav hittade just den prylen.

Den trasiga orgeln i vardagsrummet är ett exempel.

– Jag var på en auktion för några somrar sedan, i Kallviken. Jag såg den och den såg mig… Då funkade den men den stod ute hos min syrra ett tag och då frös nog något sönder. Just nu är den världens ballaste ljusstake, berättar Gustav.

Många ljusstakar och andra smågrejer har inhandlats på resor till bland annat Paris, Berlin och Budapest och överkastet i sovrummet kommer från Vietnam.

De flesta av möblerna är fådda eller ärvda av släktingar och vänner. Gustavs farfar och Moas gammelmoster finns närvarande i hemmet genom sina gamla prylar.

– Vi är som dem, men yngre och uppdaterade versioner, säger Moa.

Källarplanet huserar vardagsrum, ateljé, sovrum och badrum. En glasvägg skiljer badrummet från resten av levnadsytan, en inte helt konventionell lösning.

– Jag trodde aldrig att jag skulle ha en jacuzzi hemma men tydligen har jag det, säger Moa.

Mot sovrummet finns ingen dörr men väl ett dörrmönstrat tyg, ett dörrdraperi.

Där inne hänger ett hjorthuvud på väggen och självklart har det också sin historia. Det hittade Moa på en bar som just skulle stänga och hon hamnade i budgivning med barägaren.

– Så gick jag hem klockan fem på morgonen med en hjort under armen.

Det finns ingen tvekan om att Moa och Gustav hittat hem i denna stora etage­lägenhet mitt i Luleå.

– Jag visar bilder på min lägenhet som folk visar bilder på sina bebisar, säger Moa.

– Men det bästa med lägenheten är att kunna bjuda på den. Vi är ju sällan själva här egentligen, säger Gustav.

På helgerna är hemmet fyllt av vänner som hänger här, sover över, äter middag och badar jacuzzi. Moa, som kommer från Stockholm där man ofta ses inne i stan för att slippa en massa tunnelbanebyten, uppskattar verkligen hälsa-på-kulturen som finns i Norrbotten. När paret hade gemensam födelsedagsfest här i november kom 50-60 gäster utan att det kändes trångt.

– Jag kommer alltid tycka att det är sjukt att jag bor här, säger Moa.

Kärlek/

K

Advertisements