Dagens mest använda rubrik/

 

Gott nytt år hörrni! Ställer mig lite tveksam till hurvida jag skall somna/vakna ännu mer pretto. Egentligen är det ju som vilken natt som helst, förutom att Ingeborg 86 håller sig vaken längre och Malmö smäller lite högre. Vi har käkat finmiddag och powernappat och nu står “Skavlan” på schemat. Ni förstår, det här är det lugnaste nyåret jag haft någonsin tror jag. Brukar jobba i vanliga fall och det är ju betydligt härjigare än rödtjut framför SVT. Däremot trivs jag som fisken i vattnet här. Jag har ostbricke-ansvaret och det har jag gått all in med.

Funderade på om jag skulle följa strömmen och summera året. De flesta Berghs studenter skulle säkerligen säga att antagningen dit var årets höjdpunkt, känns dock lite för tidigt att ropa hej än – jag hade säkerligen haft ett fantastiskt år om jag valt modevetenskapen också. Däremot gav det mig betydligt mer medvind i min dröm mot Berlin och placerade in mig i en kontext när jag maxat mina kreativa sidor. Det är jag tacksam för. Mest är jag så förbannat tacksam för de människor som kommit att stå mig oerhört nära, och också för att jag insett vilka jag inte vill ha kvar längre (och sedemera avlägsnat från min sfär)  och att de hållit sig borta. Sen är jag himla nöjd över att jag och W slog (mitt) rekord i längsta förhållande, relationsfobin till trots.

Bloggmässigt har vi ju slagit alla rekord – bytt domän och blivit kompisar med VICE, det är jag helt galet stolt över.  2012 tycker jag vi sticker lite fler i ögonen och möts lite oftare. Vad skulle ni vilja se här egentligen? Do tell!

2012, vi ses imorgon!

/K

Oh 2012, I see you to tomorrow.

Advertisements

Nails by Faye/

Igår for jag runt som ett stressmonster och avslutade med en helt galen kväll som kommer gå till historien. Idag har jag dock legat däckad av migrän. Vaknade nu. Så var den dagen borta. Fortfarande lite groggy.

Måste bara visa mina naglar som Faye fixade igår – älskar dem!

/K

Styled by Malmö/

Igår fick jag superfina exemplar av Minna och Johannas fina Fly by Oddlovin – älskar dem! Det rosa är lika långt som min indianfläta på andra sidan, sjukt bra.  Den med ringen påminner om Oddy, som jag fick äran att träffa igår – fint! Så fick jag se deras dina lägenhet också, en aning avis. Oj, många superlativ!

Idag började jag dagen med att ha drömt om min fina vän Manfred och vaknade med saknad så det gjorde alldeles ont i hjärtat. Efter 30 minuter på telefon mådde jag lite bättre, var lite varmare i hjärtat. Han hade också fått en ritplatta, lika barn leka bäst tänkte jag då.  Sen blev jag stylad av Ingeborg, kom ur ur sovrummet med ny blus och virkad kofta (just en sådan jag sökt efter såklart!) Himla bra.

Nu ska jag nog ta mig en sväng förbi Malmös stadsmission. Försöka planera veckan lite också, tänker att jag hänger här på dagarna och med mina andra kvinnor på kvällarna. Livspusslet Malmö edition.

/K

Godmorgon framtiden/

Sömnlös i luften. Igår lyckades jag med bedriften att kasta ner nycklarna i brevinkastet med busskortet på andra sidan dörren, oerhört drygt att behöva sms:a sig till Hässelby > Gröndal > centralen och så småningom centralen > Hässelby. Kunde inte sova när jag kom till muttis lägenhet, fastnade med ritplattan och dokumentärer. Vilket såklart resulterade i att när jag väl somnade sov jag en timme för länge och fick kasta mig mot Arlanda. Eller nu överdrev jag, som den sanna tidspessimist Hässelby gjort mig till (och i sant projektledarmanér)  hade jag en timmes marginal ändå, och var sedemera en timme tidig till sista check-in. Oh well, har man jullov så har man.

Nu sitter jag hur som helst on ze airplane – in ze air! Godmorgon framtiden, wifi på planet! Helt galet ju. En annan galen grej är att jag är ensam på nödutgångs-raden vilket alltså innebär benutrymme åt alla håll. Andra sidan är också solo, medan resten av planet är knökfullt. Hur går detta ihop? Detta är ju “the golden seats”, lite som mitten fyra + framåt + vid fönstret på tunnelbanan. Kanske räds de för det enorma ansvar jag just nu besitter, det är ju ändå jag som skall leda flykten om vi störtar. No worries, projektledaren är här – alltid för tidig och alltid redo. Däremot var det inte så poppis att använda mina tomma förvaringsutrymmen som skoställ – tydligen måste jag ha skorna på om jag skall rädda ett helt plan.

Minna möter upp mig med sängkläder och sällskap när jag landat. Tänker att jag måste äta något innan jag äntrar Moster Ingeborgs mansion. Sönmbrist + tom mage = total subba. Kostar falafelrulle med pommes i fortfarande tio kronor i Malmö?

Även om det inte riktigt är där och jag inte riktigt har råd så känns det bra att rent fysiskt vara närmare Berlin. Beroende på kostnad skall jag försöka ta mig över till Köpenhamn, var länge sen vi sågs nu! Skall fortsätta läsa boken jag fick av Ingeborg i födelsedagspresent “Berlin på 8 kapitel” av Carl-Johan Vallgren, är på kapitel två  och än så länge namedroppar han bara massa herrar från första och andra världskriget… Förhoppningsvis blir det lite mindre hybris och mer hands on snart.

Landar om 20 minuter, lär bli full rulle idag men förhoppningsvis ses vi ikväll. Tack för att ni finns!

/K

I’m up in the air! Crazyness – Norweigan has wifi on their plaines. Hello future! I have the whole emergancy exit row to myself so I have an insane amount of leg space. I need to sleep and if this flight wouldn’t been so short (1 hour Stockholm – Malmö) I would have been asleep long ago. I’m guessing my day will be full of my aunt and friends but I’ll try to tune in later tonight, thank you for being here!

#Julen/

Julen som kom och gick var faktiskt hemskt fin. Inte så julig förstås men vi gav den ett ärligt försök och hade en väldigt bra dag. Vid 12 hade vi klätt granen och lagt julklapparna under etc. Då stod jag och mutti i köket smått förlamade av insikten om att vi inte vet vad man gör på jul. Vi hade ju inget kvar att göra!

Mutti föreslog att vi skulle gå och klämma/känna lite på en ritplatta hon hade sett i Liljeholmen, visst sa jag och lämnade plånboken hemma med flit. Väl ute i plusgraderna slogs jag av att 1) gräset var grönt 2) Trekanten hade inte fryst 3) fåglarna kvittrade – hej vår! Egentligen är det oerhört tacksamt med dessa dagar av sol och “värme”, laddar som upp batterierna för snökaoset och de frusna näshår som vi alla vet kommer att  komma. Vi kom därifrån med en ny tröja åt mutti och en ny modell ritplatta att drömma om.

Mutti hittade mitt gamla ren-diadem som spelar julsånger, ett amerikanskt påhitt förstås, från min första pappas gamla kärlek. Känner lite att det här får bli årets julkort, min fina mutti!

Vi hade ändå en hel flyttkartong med julsaker och vår platsgran som har 25 år på nacken. Jag gick lös och hängde upp allt vi hade i granen, lika bra att gå all in när det inträffar så sällan!

Den viktigaste kulan i vår gran är ändå denna, en gammal vän vi fick under någon av de årliga besöken på McDonalds. När jag var liten sparade mutti pengar så vi kunde gå på bio en gång per år – då vi såg årets Disney film – och äta på McDonalds. En gång per år åkte vi till Sydpolen och badade också. På den tiden kollade jag på Kalle Ankas jul enbart för att få se vad nästa års Disney film skulle bli, då fanns ju inte internet och youtube att fuska med. Plus att tecknat inte alls var lika lättillgängligt som det är idag. Jag tänker att det är därför dagens kids inte bryr sig så nämnvärt om dåligt dubbade Kalle Ankas jul på samma sätt som vi sextio-åttiotalister. De kan ju se tecknat hela tiden, för det kommer nytt hela tiden – så vad gör en extra timme på julen då? Tycker att det är lite sorgligt att de inte uppskattar det på samma sätt, men å andra sidan är inte barn ens barn på samma sätt längre – även det tycker jag är synd. Jag uppskattade hur som helst Kalle Anka i år, hantverket från tiden innan datorn och snabbmats tecknat. En annan sak som var extra fin var det att det var mina föräldrar som stod i paketcentrum i år, jag hade sagt att jag inte ville att de skulle ge mig något i julklapp då de skämt bort mig bortom rim och reson hela hösten. I stället skämde de bort varann så in i bomben, av mig fick de hunddagbok och teckningar. De hade dock inte kunnat hålla sig helt, magnetiska nagellack och en tjusig tygkasse fick jag minsann.

I övrigt drack vi mest vin, ritade och skrattade åt muttis strumbyxor om envisades med att rasa ner under knäna hela tiden. Vid 22 åkte jag hem och mötte min man över en flaska bubbel och julklappar från Ws familj, vi fick flera tumblers och varsinn magnetisk-skiss-glasplatta att brainstorma loss på.

Påtal om plattor fick jag en verbal present av mutti precis innan jag gick hem, halva ritplattan vi sett i Liljeholmen tidigare på dagen! Helt underbart då jag inte hade haft råd med den själv. Jag blev så himla glad och sedan dess har jag räknat timmarna tills att butikerna skall öppna igen. Så i morse k-a-s-t-a-d-e jag mig iväg tillbaka till Liljeholmen i ottan och haffade den! Så-jävla-glad är jag. Däremot är den inte så bra när jag borde packa och dona inför Malmö imorgon. Detta är ju mycket roligare än att både duscha och kasta sopor. Såhär ser min skärm ut just nu, måste ju prova allt:

Den följer garanterat med ner till Malmö, tillsammans med Marknadsrättsboken och W abstinensen.

/K

Some pictures from my christmas, even if my family don’t know that much about this event we made the best out of it. A lot of food and wine, a minor shopping spree and parental gift mania (as in I didn’t want any gifts since they spoiled me so much during this semester = they spoiled each other instead!) Tho’ I got some magnetic (!) nailpolishes, a bag and half my Wacom Baboo paid, so happy! When I got home I shared a bottle of champange with W and recived some awesome gifts from his family. Went and bought the Wacom Bamboo today and spent the whole day trying it out. You can see my scetches above. I should be packing for Malmö tho, leaving for five days tomorrow morning, for some quality time with my old aunt and two of my best friends. Catch you on the flip side!