THAT love/

När jag inte surfar på sneakers surfar jag på Beyoncé (inget nytt under solen) Denna kvinna alltså. Inspirationen.

Idag har jag jagat bilder på henne och Jay-Z  för inramning och placering på vägg i hem. De är för fina. Tänker att de och Buddah (vi har en i varje rum – förutom i sovrummet givetvis) blir ett bra team som husgudar. Ni har väl inte missat hennes tumblr? Värd startsida. Sen kommer ju Jay-Z till Stocktown lagom till “min egen Jay’s” (brrapp) födelsedag, ses vi där?

tumblr_mo8tcvO3z91srvwbgo1_1280 tumblr_mq9210EZuB1syf7mpo1_500tumblr_mo4tvzHli01rqgjz2o1_1280 tumblr_mphqp0C7xQ1rqgjz2o1_1280 tumblr_mmypntpzAZ1rqgjz2o1_1280 tumblr_mnoc33YmVA1rqgjz2o1_1280-1 tumblr_mnobroeiUx1rqgjz2o1_1280 tumblr_mmyplvSDF81rqgjz2o1_1280

Speaking of – vet jag inte hur jag kan ha missat den här låten.
Veckans mesta på repeat.

Kärlek

/K

Advertisements

@karmastalnacke/

Jag har haft instagram i 117 veckor, alltså i snart på 2,5 år – helt galet! Ännu galnare är det att jag under den tiden har lyckat knäppa 4566 bilder = 39 bilder i veckan (!) Jag skyller på någon slags quarter-life-crisis a’ “fånga livet innan det springer förbi” Fast ibland kan jag inte låta bli att tänka att jag kanske missar livet just genom att se det så mycket genom en lins – men oh well – framförallt tycker jag att det är roligt att ta bilder. Instagram har desutom fått en helt annan betydelse sedan jag flyttade från Stockholm. Det händer så mycket nytt nu att – även om jag skulle vilja – skulle jag inte hinna berätta allt. Plus att mina vänner numera är utspridda över hela världen och det är väldigt fint att kunna se vad de har för sig trots mils avstånd.

Men när jag förra årets ställdes framför insikten att “ingenting är heligt” – ni vet, när allt vändes upp och ner och det som jag trodde varit mitt delats med betydligt fler än bara mig. Då fick jag panik. Jag kände att jag hade tappat “kontrollen” som ett resultat av andras agerande. Så snudd på maniskt började jag bygga murar och i detta murbyggande gjorde jag min profil privat. Något jag egentligen kan tycka motverkar instagrams syfte – men för mig blev det ett sätt att rädda det som räddas kunde. Då. Nu är det egentligen ingenting som behövs räddas längre, men det känns ändå som fint att veta vilka som ser in i min lilla vardag. Göra det till mitt aktiva val, och inte någon annans.

Med det sagt, vi som ändå delar så mycket här – var inte rädda för att lägga till mig trots surt privat-tecken! Jag ser att ni klickar på instagram-länken till höger några gånger om dagen och det vore ju hur mysigt som helst att få se vad ni sysslar med på dagarna också. Det är ju ändå det finaste av allt med sociala medier, att vi möts.

Här kommer ett smakprov ur de senaste veckornas observationer:

01b2ae4ee04411e294dc22000ae913c2_72b139b50d0e911e2ade822000a1fa7aa_74c8166f6e25e11e2b6e522000a1fd512_76db60f76dd2611e2939222000a9f1385_79d930cf0dc3911e2868722000aaa088a_737d6b62cd9e711e2982f22000a9f3c23_763b9c96ed03711e2a31922000a1fbcdc_7803b6ffae40c11e29f5b22000a1fbc74_79b8862d2e7cb11e2b8a622000a1fbdb1_7 614bcccae7db11e2b12b22000aaa04d7_78754ee32d68411e29de622000ae90e7b_732042bfed4f011e2a7f322000a1f9a55_7a4724852e65111e2b2dc22000a9f14bd_7b29fe4fed04711e2ace922000a1f90f6_7c4d5383ae4b611e2a2c122000a1f9d4d_7d5d6ff1ad51b11e2a97a22000a9f18aa_7d318eb44dc3c11e2b19622000a1f9d89_7db6b19dcdc3911e2860d22000aa81037_7dd243d6cde9111e2950322000a1fcea7_7e12ce99eca2e11e2bf6922000a9f1404_7ec8d1b7ce33511e2963b22000a1f9c8c_7f4b5f93ad61111e2862522000a1f9c96_71815cbaae4a711e2bf1522000aaa04b7_7f9ba5a20e66011e2851922000a9e084f_7

Hoppas vi ses snart! Kärlek.

/K

Konsten att släppa taget/

INSIKT! Jag har nu lovat mig själv att inte säga nej direkt, så som jag gjorde förr. Eller jag jobbar på att inte göra det i alla fall. Förr vägrade jag (ju) prova nya saker (som inte var min egen idé från början osv) eller ändra planer i sista stund, jag brukade kalla det “asperger-light”. Någon gång bad jag till och med min mutti att ta med mig och kolla upp det på riktigt. Hon har dock studerat diverse bokstavskombinationer och konstaterade snabbt att det bara var inbillning – en jakt på något att skylla på istället för att bara ta tag i skiten. För ironiskt nog är detta ett beteende jag bara kan applicera på mig själv privat, i arbetslivet är det ju en av mina styrkor att jag lätt kan anpassa mig efter en ständigt rörlig tidsplan.

H är tvärt om, såklart – han provar på allt. Jag tänker att det har smittat av sig, för det har i alla fall satt min egen absolutist i perspektiv. Jag vill inte vara sådan längre, punkt. Men det är klart, haha, det är inte helt lätt att lära en gammal hund sitta.

Denna man alltså. Han som jag tittar på och tror att jag skall gå sönder för att jag känner så jävla mycket.Blir stundtals helt matt av denna känslofylla. Han med H. Han som får ut mig i vattnet efter bastun, fast jag sa nej från början.

e945f84ce4c211e2abfb22000a1fbae5_7 cd74cbd6e42f11e285e322000a1fb9bd_7

Det är så förbannat häftigt att vara människa, att inse att inget är konstant – framförallt inte jag själv. Tänker att det är det som är livet, det där livet som jag höll på att springa förbi. High five!

/K