I söndags var stora marknadsdagen och vi försökte övertala våra fötter att de orkade en dag till. Först ut Boxhagener Platz i Friedrichshain – vilket är som en liten version av marknaden i Mauerpark i Mitte. De hade en del godbitar de med dock, som ton av gamla industrilampor.



För min del blev det bara ett kärt återseende med Yuck Fou – som säljer sjukt mycket snygga tees. De brukar ha utförsäljning på marknaderna, så en tee för €3 känns ju helt OK (kostar €25 i vanliga fall)


Sen tog vi lunch på Goodies – morots och jordnöttssoppa toppat med en cheesecake latte.

Sen for vi vidare mot Mitte och Arkonaplatz, som skall vara en marknad inriktad på 60 och 70-tals designprylar. Den är inte så stor men det finns en hel del sköna karaktärer som säljer av sina prylar. Som den äldre kvinna jag köpte den finaste kappan av. Hon såg ut som Vivienne Westwood – och slängde med matchande byxor (som är för små för mig) för €10. Har spanar efter en kappa sedan jag kom hit, så lyckan var gjord!


Marknaden i Mauerpark ligger något kvarter bort så det vore dumt att inte gå dit, fjärde gången jag är där och jag hittar fortfarande något varje gång. Mauerpark är en riktig hipstergruva = Berlins hipster säljer sina garderober till förmån för nytt, oftast rätt så billigt. Plus att de har sjukt mycket bra skivor såklart!

När vi var ute och firade i fredags på anrika Viktoria bar här vid jobbet (Potsdammer strasse) blev vi serverade av den här tokdryga (stressade?) mannen. Snygga glasögon hade han dock, uppenbarligen köpta på Brillovsky haha!



På söndagar är i regel alla butiker i Berlin stängda, men en liten hittade vi i närheten av Mauerpark.


Äntligen fick jag rumpan ur och köpte hem knoppar till Åkes byrå. €2-2,5 kostar de och finns på varje marknad. Obligatoriskt stopp på Dunkin’ innan vi mellanlandade hemma.


Via instagram fick jag tipset att gå till W der Imbiss – där fick jag vin i latteglas ha!

Lite försiktigt frågade vi om Naanpizzan är en förrätt – ägaren skrockade lite och sa att det nog kan vara bra med ett komplement i form av en soppa. Så vi drog till med Tortillas. Plus att ägaren kom in med indiska mango/potatis pannkakor “bara för att ni måste prova det här!” W der Imbiss är fantastiskt, just för att ägaren (kanadensare) är så jävla härlig. Allt är vegetariskt, bortsett från en och annan fisk “men det är bara för att den blir så fruktansvärt perfekt i den här stenugnen”. Han har utbildat kockar i en herrans massa år och under våra timmar där kom det in stammisar i massor och sa “The usual” eller “Whatever you cook I eat, suprise me!”


Någonstans bland all mat insåg vi att det var den 19:e och att vi nu varit tillsammans i tre år och fem månader – but who’s counting?



Jag trodde jag skulle dö av mätthet när vi insåg att vi beställt mat åt ett kompani (fortfarande med slutnota a’ €25) Tog med mig hälften hem i en doggybag. W var på topp.

Tog en sväng förbi Gastón som vi besökt dagen innan – ligger tio minuter hemifrån och stämningen är som om alla är ett enda stort gäng kompisar. Så himla mysigt.

Sen var det måndag igen och kontoret kallade. Knäppt att det vara är en vecka kvar! Har så mycket kvar att lära mig. Lyckades få med mig W tillbaka till Bixels – wow! Bästa bakade potatisen ever. Här ser ni min mastodont med spenat, chevré, vanlig ost, smör och tryffelolja.

Sen tog jag med W till mitt andra kontor – Fabish (ligger i Circus Hotel) för stans bästa rosé och den märkligaste efterrätten jag någonsin ätit. De kallade det för blåbärs dumplings – knyten tänker man ju då. Nope! Här var det halvgräddade bullar i vaniljsås med lite blåbär jämte.



Sen avslutade vi kvällen med ännu en obligatorisk grej – automatkort!


Sist men inte minst hade W varit på legobutiken när jag var på jobbet – och köpt en present till mig! Jag har pratat om “Architecture” sen första gången jag såg dem, här har de alla! Så sjukt taggad på att bygga ihop denna. Tack babe!
/K