I’m coming up/

Idag stekte solen över södermalm när jag mötte Manfred vid tio på morgonen – och helt plötsligt, 25 år senare, insåg jag hur mycket jag älskar det här jävla staden. Vi skulle på fett möte som ändrade en liten bit av min värld till det bättre. Är så jävla lycklig att jag får det här jobbet med en av mina, numera, bästa vid min sida. Som ett team.

Vi beslöt oss att promenera tillbaka till skolan, tog en paus på söder mälarstrand och tog av oss jackorna. Hade en hel del att prata om då vi inte setts på två veckor. Så länge har vi inte varit utan varann sen vi blev ett Berghs-team.

Sen var jag tillbaka från sol och drömjobbs-bubblan till förmån för skolbänken en stund, jobbade lite och tänkte att jag lyckats riva ner den där väggen jag skrev om igår. Med den ur vägen kunde jag dricka rosé på en uteservering, käka middag på Max och däcka i soffan framför webb-TV.

/K

Spring is here, if just for one day.

Advertisements

The wall/

Dag två tillbaka på i Stockholm, på Berghs. Trycker på knappen på dörrarna på tunnelbanan i någon typ av Berlin-rutin. Kommer inte riktigt upp den tid jag vill på morgonen, för jag vant av mig med att ha långt in till stan. Somnar direkt när jag kommer hem. Käkade lunch på Babel igår, 89 kr – vilket bara är elva kronor mindre än vad jag betalade för-tre-mål-mat per dag i Berlin (frukost 2,5 € + lunch 5 € + falafelmacka till middag 2,5 €) Blev lite upprörd. Det är så knäppt hur snabbt kropp och knopp vänjer sig vid nya saker. Nya rutiner.

Den här veckan känns dock lite som att gå in i en vägg – dels med att vänja tillbaka sig till skola men framför allt tack vare: inlämning, kick off, tenta, fotografering, nytt jobb, grupparbete och gammalt jobb. Antar att jag kommer in i det snart igen, de här sista månaderna kommer kräva mördar-rutiner. Jag-skall-hinna-göra-saker-på-morgonen-innan-skolan. Tre av de grupper jag arbetat med under året har bett mig produktionsleda deras examensarbeten – känns så oerhört smickrande att de är så nöjda att de vill ha mig igen. Däremot har jag fått tacka nej såklart, studentbyrån är nog. Den är min prio.

On another note – hittade äntligen ett perfekt beige läppstift, som inte får tänderna att se gula ut och inte heller ser ut som idomin. Bra grej är att det är fuktgivande också. Kommer från Dior, Rouge Dior no 298 “Beige Indecise” Sitter bra osv. Betalade det med 80% 0,20 € haha – hittade mina pengar i form av mynt efter att ha letat efter dem några dagar. Undrar hur många beiga gloss/stift jag köpt i jakten på denna. Sjukt egentligen.

Lite plåster på såren fick jag när Coop hade festivalpris på Bacon – t o m billigare än i Berlin!

Fick äntligen träffa mina boys – krama dem och förklara face to face hur jävla stolt jag är över dem, över oss. Vi vann ju inte Guldlådan men vi tog hem “Bästa hantverk” och fick en hel del uppmärksamhet från bra kanter.

Idag har jag nojjat över Åke – bestämt att vi skall åka och köpa nytt STORT akvarium och allt som hör till i helgen. Kosta vad det kosta vill. Tagit kort och skickat till veterinär. Hoppas det bara är jag som är överbeskyddande. Fick äntligen rumpan ur och byta knopparna på byrån hans nuvarande akvarium står på. Nu är den inte lika opersonlig längre – utan passar fint med resten av vårt Pippi Långstrump hem. Fått undan det mesta jag behöver få gjort ikväll, unnat mig lasange med min man och en och annan serie. Det är vad jag kallar lyx.

Imorgon skall jag på ett sådant där möte som kan förändra allt. Älskar dem.

Kärlek

/K

Tredje helgen 2:2/

Sen blev det kväll. Vi hade tänkt ta en party nap men det hanns som inte med. Blev som sagt ett fotbad och bubbel istället. Sen var vi redo för photobooth, övriga egobilder och middag. Var tydligen riktigt på gång då jag hittade den bästa bilden, alltså det klassiska dålig-modebloggare-fotot-i-spegeln. Men den bjuder jag på, plus ett annat massa solidt poserande. Hade ju en utomordentligt bra ögonbryns dag!

Efter middagen blev vi tipsade om en bar som “bara lokalare” hänger på – och möttes av igen immade fönster över ovanför Kaiser vid Kottbusser tor. En hel euro fick vi betala för att gå in i denna proppfulla pyttelilla bar – som serverade “cheap champange”  i mjölkglas, två för 3,5€. Där hängde vi loss med galna fransoser tills vi var redo för att äntra Soul Explosions – som ändå var hyfsat packat för att strax efter ett. Tjejen som tipsade om stället skulle hem och sova lite då hon behövde jobba morgonen efter, SEN skulle hon däremot till Berghain. Alltså runt 12 på dagen (efter) då festen fortfarande höll på.

Nu följer lite mer poserande och en jävla massa dans.

Sen bytte vi fransoser till förmån för ett helt danskompani. De höll oss igång ända till 05:30, Minna var rätt taggad på att vi skulle dra till Berghain vi med “Direkt till flygplatsen!”– men fötterna sa ifrån.

Tyskar och QR koder alltså, helt galna! Över-allt. Aldrig provat. Känns som om det är lite Mini Disk över dem, känns som om det redan idag finns teknik som är mycket smidigare.

/K

Tredje helgen 1:2/

Jag är hemma! Fast herregud vad trött jag är var jag började fila på det här inlägget – sov en timme i natten till igår då vi kom hem från Soul Explosions klockan sex på morgonen.  Så tack för att ni höll ut en dag till. För att ni hållit ut de senaste två veckorna när jag varit i radioskugga. Ni är bäst!

Sista helgen var lång och fylld med bilder så ni får första halvan nu och så tar vi den andra t ex imorgon.

blev det näst sista dagen på jobbet – och jag försökte skynda mig lite extra hem,  för samma kväll damp Minna  ju ner på soffan i köket.

Jag tog med henne till W der Imbiss för paltkoma och Berlin brief innan vi somnade fortfarande mitt i diskussionen. Morgonen efter sken solen och det var +12 ute, så jag passade på att inviga min nya kappa.

Fick äta Koreansk från Ixthys till lunch på min sista dag på praktiken, sjukt gott! Stället ligger vid Nollendorfplatz och jag tycker verkligen ni skall gå dit om ni får chansen. Det är alltså inte menyn på väggen – som jag trodde – utan bibeln.

Efter jobbet gick jag och grabbarna ut och tog några sista drinkar innan jag köpte med mig baklava och falafel hem för lite kvalitétstid.

Somnade halvtidigt då vi visste att vi skulle behöva en hel del sömn inför morgondagen . En sista veva på stan ville jag ju hinna med. Vi var lite för tidiga ute och kunde unna oss en frukost på uteservering med god marginal.

Sen begav vi oss till Garage – en av Kleidermarkts butiker – även denna vid Nollendorfplatz. Ett gigantiskt, ja garage, där du kan shoppa second hand/vintage för fast pris eller för kilopris a’ 14€ Jag lyckades såklart bara hitta en grej på vikt-sidan av butiken. Däremot blev det inte så dyrt ändå – 60€ för en jäkla massa grejer. Ni får se dem lite längre ner, nu går vi in tycker jag!

Vi tar oss en titt i korgen:

Sen köpte jag en tröja åt W också, lyckades nämligen  hitta just en sådan han sökt efter när han var i stan förra helgen. Minna hittade såklart massor, men de får ni se i shoppen sen – riktigt bra saker. Nästan så att jag blev arg för att hon hittade dem först!

Vi tog en sväng förbi Kleidermarkts andra filial Colours i Kreuzberg. Där hade jag inte lika stor jaktlycka (eller tålamod efter x-antal timmar på Garage) men lyckades ändå knipa denna:

Jag lovar er att jag faktiskt försökte hitta byxor och nederdelar också – men det gick lixom inte min väg. Försökte även få köpa skjortan på bilden ovan – men den ville inte flyttas.

Sen tog jag med Minna till den sista etappen av “saker jag måste äta innan jag åker hem” – dumplings på Yumcha heroes.

.

Sen tackade vi för oss för en stund, gick till Pauls + Calypso en snabbis när vi ändå var i närheten men vi båda insåg att vi måste vila innan “den sista kvällen med gänget”. Så vi åkte hem och tog ett fotbad innan vi skulle vara på middag hos Thilde-Josefin vid 20:30 – fint att avsluta resan på lite samma sätt som den började.

To be continued…

/K

Söndag+Måndag/

I söndags var stora marknadsdagen och vi försökte övertala våra fötter att de orkade en dag till. Först ut Boxhagener Platz i Friedrichshain – vilket är som en liten version av marknaden i Mauerpark i Mitte. De hade en del godbitar de med dock, som ton av gamla industrilampor.

För min del blev det bara ett kärt återseende med Yuck Fou – som säljer sjukt mycket snygga tees. De brukar ha utförsäljning på marknaderna, så en tee för €3 känns ju helt OK (kostar €25 i vanliga fall)

Sen tog vi lunch på Goodies – morots och jordnöttssoppa toppat med en cheesecake latte.

Sen for vi vidare mot Mitte och Arkonaplatz, som skall vara en marknad inriktad på 60 och 70-tals designprylar. Den är inte så stor men det finns en hel del sköna karaktärer som säljer av sina prylar. Som den äldre kvinna jag köpte den finaste kappan av. Hon såg ut som Vivienne Westwood – och slängde med matchande byxor (som är för små för mig) för €10. Har spanar efter en kappa sedan jag kom hit, så lyckan var gjord!

Marknaden i Mauerpark ligger något kvarter bort så det vore dumt att inte gå dit, fjärde gången jag är där och jag hittar fortfarande något varje gång. Mauerpark är en riktig hipstergruva = Berlins hipster säljer sina garderober till förmån för nytt, oftast rätt så billigt. Plus att de har sjukt mycket bra skivor såklart!

När vi var ute och firade i fredags på anrika Viktoria bar här vid jobbet (Potsdammer strasse) blev vi serverade av den här tokdryga (stressade?) mannen. Snygga glasögon hade han dock, uppenbarligen köpta på Brillovsky haha!

På söndagar är i regel alla butiker i Berlin stängda, men en liten hittade vi i närheten av Mauerpark.

Äntligen fick jag rumpan ur och köpte hem knoppar till Åkes byrå.  €2-2,5 kostar de och finns på varje marknad. Obligatoriskt stopp på Dunkin’ innan vi mellanlandade hemma.

Via instagram fick jag tipset att gå till W der Imbiss – där fick jag vin i latteglas ha!

Lite försiktigt frågade vi om Naanpizzan är en förrätt – ägaren skrockade lite och sa att det nog kan vara bra med ett komplement i form av en soppa. Så vi drog till med Tortillas. Plus att ägaren kom in med indiska mango/potatis pannkakor “bara för att ni måste prova det här!” W der Imbiss är fantastiskt, just för att ägaren (kanadensare) är så jävla härlig. Allt är vegetariskt, bortsett från en och annan fisk “men det är bara för att den blir så fruktansvärt perfekt i den här stenugnen”. Han har utbildat kockar i en herrans massa år och under våra timmar där kom det in stammisar i massor och sa “The usual” eller “Whatever you cook I eat, suprise me!”

Någonstans bland all mat insåg vi att det var den 19:e och att vi nu varit tillsammans i tre år och fem månader – but who’s counting?

Jag trodde jag skulle dö av mätthet när vi insåg att vi beställt mat åt ett kompani (fortfarande med slutnota a’ €25) Tog med mig hälften hem i en doggybag. W var på topp.

Tog en sväng förbi Gastón som vi besökt dagen innan – ligger tio minuter hemifrån och stämningen är som om alla är ett enda stort gäng kompisar. Så himla mysigt.

Sen var det måndag igen och kontoret kallade. Knäppt att det vara är en vecka kvar! Har så mycket kvar att lära mig. Lyckades få med mig W tillbaka till Bixels – wow! Bästa bakade potatisen ever. Här ser ni min mastodont med spenat, chevré, vanlig ost, smör och tryffelolja.

Sen tog jag med W till mitt andra kontor – Fabish (ligger i Circus Hotel) för stans bästa rosé och den märkligaste efterrätten jag någonsin ätit. De kallade det för blåbärs dumplings – knyten tänker man ju då. Nope! Här var det halvgräddade bullar i vaniljsås med lite blåbär jämte.

Sen avslutade vi kvällen med ännu en obligatorisk grej – automatkort!

Sist men inte minst hade W varit på legobutiken när jag var på jobbet – och köpt en present till mig! Jag har pratat om “Architecture” sen första gången jag såg dem, här har de alla! Så sjukt taggad på att bygga ihop denna. Tack babe!

/K

En vecka senare/

Due to lack of internetz hemma har det inte blivit så mycket blogg, sjukt trisst! Passar på såhär mitt i natten när ingen annan surfar och jag har full mottagning för första gången. Det har redan gått en vecka och på ynka sju dagar har jag lyckats glömma min kod till kortet, då cash is king överallt + tenderar till att prata allt annat än svenska efter fem dagar på engelskspråkigt kontor och tysk vardag. I fredags var min vägg av post-its nästintill tom. Sjukt. Jag som känt att jag inte ens hunnit med hälften, men tydligen hade jag fel. Vi fick strålande nyheter på eftermiddagen och avslutade veckan med att gå ut och fira.

Såhär ser det ut hos oss förresten, ena rummet i. Högst upp i huset delar vi våning med Tempo Media och jag blir lika förälskad i lokalerna varje gång jag ser dem – lite extra när solen skiner och plusgraderna säger sitt såklart.

I fredags morse damp den här fantastiska mannen aka min ner i Berlin också, så himla bra!

Så när vi vaknat upp från firandet kvällen innan så minndes vi att det var idag (läs lördag) all kollektivtrafik förutom S-bahn gick ut i strejk mellan 4:00 – 19:00. Så vi haffade en taxi och drog iväg till fem (!) vånings Humana. Blir lite matt när det finns så hysteriskt mycket att välja på, även om det är sorterat efter årtal och färgkoordinerat etc.

Kom hem med två grejer, ett stycke silkesbomber och ett stycke kort-stickat-korall tröja som fick mig att tänka på mutti. Slutnota: 29€

Sen köpte vi med oss vit varm choklad och lite kaffe från Goodies (som har stans finaste take away koppar) innan vi begav oss över bron till Kreuzberg.

Jag var nämligen obotligt sugen på pizzan jag åt i somras (som jag inte får ont i magen av)

W hade spenderat sin solo dag igår med att jaga bra LP butiker – så ingen blev gladare än honom när vi såg att det är skivmässa imorgon!

Fast vi hittade såklart några stycken idag också… Berlin är bäst på att kategorisera upp skivorna med omsorg, loves it!

Sen knatade vi vidare och hittade det stället som tydligen skall ha Berlins bästa bakade potatisar (Bixels), men som tyvärr inte fått sitt kontrakt förlängt och stänger om en vecka. Var dock för mätt när vi hittade det så idag blev det bara ett glas vin – måste hinna tillbaka. Potatisarna såg livsfarliga ut!

Sen hade tuben börjat gå igen och vi räknade snabbt ut att vi varit ute på vift – till fots – i nästan sju timmar. Kom hem och däckade framför sista delen av Millenium filmerna.

Piggnade till vid halv tolv då jag kom ihåg min kod och magen kurrade. Vi begav oss till den gata som skall vara Neuköllns puls i jakt på restaurang. Icke! Barer i massor men ingen serverade mat “såhär sent” Tydligen bara i hipster-Mitte det går att käka middag vid midnatt? Blev ett glas vin och en falafel to go. Jag har ju hittat “min” falafel kille som hade stängt när vi kom tillbaka hem, blev en annan – med dill i precis varenda sås, uack! Avskyr dill.

Imorgon skall vi försöka ta oss upp lite tidigare så vi hinner mellanlanda hemma en sväng tidigare än dag, men ändå hinna med marknader och skivmässan. Sov gott världen!

/K

Hold on! English translations will come – I just need to get the time. Since I never got around to finish the “Bought in Berlin”  you guys asked for the last time i just put it in th regular post this time around. Love ya!

Hej älskade, älskade ni!

Åh vad jag saknar er. Något jag inser när jag sitter här, skrivandes i ett word dokument redo att copy-paste när helst wifin faller på, är hur mycket jag tycker om att blogga. Hur tomt det är utan att kunna skriva av sig.

Hela tanken med att åka ner hit var ju att 1) jobba på Acne production som är en av de mest intressanta byråerna jag vet 2) prova att leva i Berlin – och det ena går ju finemang men det andra vette tusan. Att leva är ju att kunna tala med W och mutti om alla galna saker jag upplever just nu – vilket jag tänk göra över skype på kvällarna. Sen att dela med mig av bilder och livet i allmänt till er. Kolla på dokumentärer och lyssna på musik, precis allt det där jag älskar att göra efter en dag i verkligheten. Varva ner. Käka middag framför en film. Ni hajjar…

Detta omöjliggörs ju utan internet – helt knäppt egentligen. Saknar min vinyl, Åke och min man. Mina analoga kärlekar.

Update gällande det är svårt att ge då jag får sms om att jag fått svar på airbnb men som jag inte kan läsa innan jag är tillbaka på kontoret imorgon bitti.  Senaste budet var att de pengar jag kräver i rabatt skulle gå till att muta någon granne att låta mig surfa på deras nät. Även om jag förlorat fyra dagar redan så tar jag vad som helst som går snabbt att fixa just nu. I annat fall måste jag vänta ytterligare en vecka och då kan hyresvärden räkna med att jag ber om betydligt mer i rabatt.

Behöver ju inte ens gå in på det jag behöver göra i skolan just nu, känner mig som världens sämsta gruppmedlem som inte kan leverera jack shit till de tre grupper jag borde vara betydligt mer aktiv i just nu.

Däremot sover jag pga rastlöshet, och det är ju väldigt bra – med tanke på min insomnia/sömnbrist innan jag åkte.  Igår slocknade jag helt utmattad efter min första dag på ”jobbet” och sov nio timmar i sträck. NIO! Herregud, har nog inte hänt sedan jag började på Berghs.

I övrigt hinns det inte med så mycket mer än jobb just nu, stor pitch imorgon! Tusen post its på väggen som agerar mitt egna schema för dagarna som kommer, rött betyder akut och svart på gång. Älskar att de ger mig mer saker hela tiden och att jag får lära mig så sjukt mycket varje minut av varje dag. Kan ju säga såhär, att om jag trodde jag hade koll på digital produktion – så trodde jag fel. Fast fråga mig nästa månad – då kommer jag kunna iaf en skvätt av det mina kollegor kan.

Igår var det alla hjärtans dag, tack Telia för påminnelsen! Fick kärlek i form av världens bästa falafel kille vid tunnelbanan som bjöd på smakprover medans jag väntade på min 2,5€ stora grillade falafel rulle.  Det är sådana små händelser, sådana människor som får mig att älska den här staden. Den här vändan känns det mer som jag kommit hem än det där attack pirret jag brukar känna, vilket är lite trisst. Jag hittar för bra osv, men jag vet ju samtidigt att det är nästintill omöjligt att sluta upptäcka saker i den här staden. Jag måste bara ha tid och ork att göra det.

Fast helt utan musik går jag ju inte, den turiska kareoken i baren under min lägenhet (läs under min säng) går varm. Älskar det, habibi!

/K