Vecka 33/

Det här inlägget började jag skriva 8/6 förra året.

Ingen aning om varför jag aldrig skrev klart det och som ni vet är KKH redan ute – och att jag nu snarare är snudd på 52 veckor över tiden. På tal om det –  jag har aldrig haft en sådan ålderskris som när de ringde från förskolan för att säkerställa att vi börjar där i september – lite som den här meme:n ni vet:

Ni menar alltså att jag snart är en sådan som “skall hämta barnet på förskolan”?! Vem auktoriserade det? Är lite samma känsla som när vi lämnade BB och det kändes som att vi typ stal henne.

Hur som helst,  jag tänker att texten nedan ändå fyller sin funktion så jag un-draft:ar den helt enkelt, i all sin ofärdiga glans, enjoy:

OK, here it goes. Jag är gravid och har enligt uppgifter från säkra källor varit det sen strax efter det senaste inlägget skrevs. Trots att jag har apparna och har jag fortfarande inte greppat hur länge en är gravid haha. MEN tydligen kommer det ut en liten person jag och han med H “gjort” runt den 27 juli.

Ni som följt med mig ett tag (och på så sätt fått reda på det via andra forum än här) har uttryckt förvåning över hur tyst jag varit om det i sociala medier. Jag och många av er trodde nog att jag skulle blasta ut det över hela internetz så fort vi tagit oss förbi vecka 12. Men så blev det alltså inte.  Jag pissade plus 5 dagar innan jag skulle ha mens. Fråga mig inte hur jag visste men mitt under stretch post boxningen (en vecka innan mens) visste jag bara. Gjorde fyra test till kommande veckan och på MVC konstaterade de att jag var kring vecka 3/4 = hur långt som helst kvar till vecka den där jävla vecka 12. Under de kommande 9 veckorna av hemlighetsmakeri hann jag börja tycka att det var rätt härligt att det var så få som visste. Lite som att vi var en hemlig klubb. Plus att jag, trots högst planerat och frivilligt, inte riktigt visste hur jag skulle ställa mig till faktumet “gravid” pga har ju aldrig tänkt att jag ska ha barn. Så när vecka 12 kom gick jag vidare på ren rutin, och helt enkelt inte gjorde en grej av det.

Var först efter ultraljudet i vecka 19 vi “gick ut” med det i sociala medier, mest pga började synas och det kändes som att det var något som skulle göras – lite som nu vet ni, låt oss gå vidare med våra liv. Detta skedde dock inte med någon magbild eller dylikt, för det suget har också uteblivit – att visa magen alltså. Men det fanns ju inte där sen innan heller. Och innan det blir en diskussion om detta, jag menar inte att en inte får visa upp sin kropp bäst man vill, vart man vill, när man vill – det är din kropp och ditt val (superviktigt faktum! #freethenipple osv)

FullSizeRender

Hela graviditeten har kantats av obekvämlighet inför folks bild av hur man skall vara som gravid. Stundtals har jag hållit på att tappa det helt. Kvinnor överhuvudtaget matas ju med ideal och krav hela jävla tiden och helt ärligt – när jag blev gravid blev det om möjligt värre. Detta är jag inte ett dugg ensam om att känna – såklart! Men här kommer några exempel:

  1. Jag beter mig inte tillräckligt gravid. När det här kom från mina närmsta vänner i form av “du är den mest ogravida gravida person jag träffat” tog jag det som en komplimang. Detta pga var orolig att jag skulle förvandlas till något slags “momster” när jag blev gravid – jag var svinrädd att “tappa” mig själv i allt det här nya och den kommentaren var som ett bevis för att så inte var fallet. Men när det fortsatte kommenteras från randoms samtliga månader efter blev det nästan som  “Vad är det för fel på dig? Hur kan du inte gå runt och vara helt salig över att du är en källa till liv? FÖRSTÅR DU INTE HUR STORT DET HÄR ÄR?” Svaret på den frågan är NEJ det gör jag inte. This is all the pregnant I know. Helt ärligt kopplar jag, trots ultraljud och sparkar, inte att det är en liten person i min mage. Jag menar, jag vet det – men jag förstår det inte.  Det tror jag ärligt inte att jag kommer göra innan hen är ute. Så nej, jag har fortfarande inget “bra” svar på frågan “Hur känns det?” – svaret är fortfarande lite som att vara laktosintolerant.
  2. Jag mådde inte illa i början och jag har inte haft några regelrätta cravings. Däremot var jag så sinnessjukt trött t o m vecka 20, alltså så trött att min  6-veckors sjukskrivning för utmattning 2014 kan ställa sig i ett hörn i jämförelse. Jag sov bort större delen av keramiken, fick berätta för min lärare att jag var gravid andra veckan för att hon inte skulle tro att det var något fel på hennes pedagogik.  Under den här perioden var jag heller inte sugen på någonting öht. Vårt matkonto sköt i höjden pga omöjligt att storhandla när ingen visste vad jag kunde få i mig dagen till ära. Mestadels blev det fryspommes, gurka, mineralvatten och gröna äpplen pga gick ner. Har i princip inte käkat kött fören nu på slutet, läs inte ens bacon. I REPEAT: INTE ENS BACON. Första dagen jag kände mig “hungrig” gick vi ut och firade på fancy restaurang haha! Med tiden bytes äpplena till apelsiner, apelsinerna till hallon och nu har hallonen bytts ut till ananas.  Summa summarum: jag går inte hemifrån utan fruktsallad. Poängterar detta en sista gång – detta är inte för att jag tänker på min vikt utan för att-det-är-det-som-går-ner. Är fortfarande inte sugen på något (förutom glass), vilket är så förbannat tråkigt. Jag älskar ju att äta. Fick hursom trots ovan faktum höra “oroa dig inte det kommer!” SOM OM det är något att eftersträva – att må illa och bli sugen på knäppa grejer mitt i natten? Summa summarum pt 2: kände mig lurad av Hollywood.
  3. Jag har inte gått upp så mycket i vikt, tror jag. Var ganska tidig med att poängtera att jag inte vill veta hur mycket jag väger. Detta gick ju sådär med tanke på att jag både såg vågen och fick reda på det ändå verbalt. Råkade även ut för en galen barnmorska (innan jag bytte vårdcentral) som ville att jag skulle fylla i ett träningschema som visade vad och hur jag tränat, helst tre h i veckan. Åter igen – som att vi kvinnor inte har nog med krav på oss som det är… Skulle kunna skriva milvis om hur sjukt jag tycker det är att en graviditet öppnar upp för ohämmad mängd kommentarer om ens kropp och matvanor.  Sen upplevde jag det däremot som att jag hade så sjukt mycket tid över när jag varken rökte eller drack vin/ var bakis haha – så jag gymmade varannan dag och gick en timme nästan varje dag från och med vecka 20 – typ av ren tristess. För då small det! Jag minns min första pigga dag kristallklart: var en fredag och från en dag till en annan kände jag mig som superwoman – tror aldrig vår lägenhet varit så ren, min kropp varit i så bra form och bäbisförberedelserna i så bra fas som då t o m vecka 30.  Jag tror, no joke,  även att jag gått ner spritkilon parallellt med att jag gått upp gravidkilon. Sen blev min mamma inte särskilt stor heller för den delen. MEN VAD VET JAG? Åter igen – this is all the pregnant I know. Tänker även att barnmorskan hade sagt till om jag varit ovanligt liten. Nytt för den här trimestern är att jag hamnar i situationer där jag i princip måste bevisa att jag skall föda snart pga folk som “inte tror sina ögon”. Suck.

Det här blev ju en ganska bra summering – kanske skall hänvisa till denna

 

Advertisements

Hon kom med hösten/

Jag blev gravid bara några dagar efter mitt senaste inlägg. Jag som helt ärligt inte ville ha barn – innan han med H kom tillbaka. Det var planerat. Det var en oförskämt bra graviditet, en sådan som man nästan aldrig hör talas om. Jag tänker att jag skall berätta om den någon gång, för jag saknade de historierna själv – de bra. För även när jag mådde bra påstod folk att jag nog inte skulle göra det så länge till. Så himla konstigt beteende.

Jag som alltid skrivit mest (och bäst) under de perioder när livet vänts upp och ner har inte velat skriva – förens nu. Jag var lixom konstant obekväm med hur jag förväntades vara som gravid, jag ville t ex inte alls prata om det hela tiden, och när jag blir obekväm sätter jag mig på tvären. Den här gången tystnade tangenterna nästan i protest.

Men hon är här nu. Hon kom en fredag 11:23 – för snart sju veckor sen. Kali Karma Hjalmarstål.

VSCO Cam-1-1.jpg

Processed with VSCOcam with b5 preset

Och jag tänker att vi skall börja prata med varann igen, du och jag. Jag lovar att jag skall berätta om henne, om hur hon har sin pappas blick och mitt sneda leende. Om hur hon redan vill stå upp mest hela tiden fast hon såklart inte kan själv. Om hur jag glömt de där jävla D-vitamin dropparna nästan jämt och om hur förbannat leds jag är på alla förväntningar som finns på den här sidan av spektaklet också. För jag har satt mig ganska mycket på tvären nu igen – antagligen är jag värre nu när hon är här och jag (indirekt) tar fighten för henne också. För att hon skall slippa ha en mamma som stressar över att vara någon form av moralmaffia till lags – när allt som egentligen räknas är att hon är glad. Att det där snea leendet är hyfsat frekvent förekommande etc.

Men mest skall vi prata om livet i allmänt – för även om jag är hennes mamma tills jorden går under är jag fortfarande, framförallt, jag. Och jag skulle fortfarande kunna äta pasta carbonara alla dagar i veckan, men nu gör jag det gärna med henne – också.

Så hej, igen.

/K

Sånger från första våningen/

Här om dagen fick jag höra att en regional dagstidning blivit tipsad om vår lägenhet inför ett hemma hos reportage. Även om det inte skulle bli av så är jag så sinnes mallig över det att jag typ smäller av. Vår lägenhet är min stora kärlek (efter H och hund såklart) och jag nyper mig fortfarande lite i armen varje gång jag kommer hem. Passande nog har vi fotoveckor i skolan så jag har fått med mig en kamera hem och tänkte sedemer bjuda på lite detaljer från vår övervåning. Tips är att sätta på Hindi Zahras nya album while scrolling – det går på repeat här hemma när jag är ensam – så att ni kommer i rätt mode 😉

Det första man möts av i när en glider in i vår hall är denna vägg. Fick det fantastiska broderiet av Kalle när vi flyttade in, dear patriarchy tavlan kommer från Etsy och var det första vi köpte till lägenheten och FU fingret i mahogny haffade vi i Trinidad  (hyllan kommer från Indiska) Tapeten är från Boråstapeter.

DSC_0800

Ljuset i vår lägenhet är en av anledningarna till att vi förälskade oss i den här lägenheten. Kan sitta still i en solid timme och bara mysa i min fåtölj med ljusshowen som underhållning. Lampan är ett arvegods från min gammelmoster men finns fortfarande i produktion hos Svenskt tenn.

DSC_0787

Det mesta i vårt hem är saker vi fått eller ärvt. Senast i förrgår fick vi ta över direktör Karlssons trasmattta som givetvis passade perfekt i vårt gästrum. Golvet därinne och vid vår matplats är min största kärlek, knarrade träplankor från 1924 – what more can a hen ask for?

DSC_0825

Som jag säkert nämnt tidigare genomgick vårt gästrum en “reversed-renovation” då vi ville försöka förstärka rummets gamla karaktär efter att tidigare ägare försökt modernisera det. De platsbyggda garderoberna (med spår av orginaltapeten på insidan) fick nya handtag – dessa kommer från beslagsbutiken.se.

DSC_0823

Även skrivbordet är arvegods från tidigare nämnda gammelmoster. Blev helt materialst-euforisk när jag hittade den här Ballografpennan från Hay i veckan – inte bara av nostalgiska skäl (OBS oerhört frestande att inte börja rita i ringarna som när jag var liten) men också för att den matchar väggfärgen (818 Fänkål från Beckers)  såklart!

DSC_0829

När jag gjorde “brat-revolt” som 18 åring hade jag en grej för att spara varenda påse – det beteendet har tack och lov gått över haha – men de här två har jag sparat de senaste året pga önskar att jag designat dem själv. Så de får hänga där som inspiration i väntan på gäster. Krokarna kommer från LesTempsPerdus på Etsy.

DSC_0830

Jag och mutti gjorde ett byte när jag ärvde möbler från min gammelmoster, hon fick behålla sminkbordet om jag fick ta över hennes fladdermusfåtölj. Proffs som hon är passade hon på att sy en ny klädsel i ett av mina favorittyger – så oerhört tacksamt! Dock har en viss liten (smutsig) miss Hjalmarstål lagt beslag på den sedan länge, ingen av de hundsängarna vi köpt till henne går tydligen upp mot denna. So be it. Mattan kommer från IKEA – vi köpte den innan vi flyttade hit men insåg rätt snabbt att den var för liten för vår matplats, så nu har vi helt enkelt två där.

DSC_0816

Matbordet har min svägerska byggt (!) till ett bröllop hon arrangerade (ja, hon stylade också vårt), hälften av stolarna kommer från min mamma och andra hälften från Hs farmor och farfars gamla café (även tändstickreklamerna på väggen och skeppet kommer från dem) Tabletterna/ underläggen är en present från Emilia och är även de från Svenskt Tenn. De (lite läskiga) glasögon-display-huvudena i fönstret kom Moa med för någon vecka sen. Hennes jobb skulle kasta dem – varpå hon räddade dem pga tyckte att de skulle passa i vårt kitch-kaos.

DSC_0779

Tidigare nämnda Emilia passade på den fantastiska 80-tals vasen sist hon var uppe och vi var på röda korsets second hand. Var givetvis inte sen på att kasta mig över den i hennes ställe. Såg framför mig den på matbordet fylld med liljor – little did I know att världens bästa Julia och Direktör Karlsson skulle svänga förbi med exakt det bara några dagar senare ❤ Lyckan som är att ha snittblommor hemma, för bra. Handen och fling-saltskålen är också röda korset fynd, salt- och pepparmuffinsen minns jag inte ens vart jag köpte pga säkert 8 år gamla, mässingsfesten är någon gammal företagsjulklapp Hs föräldrar inte ville ha och plattan de står på (my latest obsession) är signerad Hilda Hellström och finns att haffa här.

DSC_0812

Tavelväggen är ett livsprojekt i form av samling och kanske det snyggaste i hela vår lägenhet, upphängningen är även den signerad tidigare nämnda svägerska. De små lamporna är Hs gamla och rislampan är en gammal goding (haffad på kitsch.se) som legat i vår garderob ett år i väntan på att hitta hem. Vilket den gjorde förra veckan…

Version 2

… då guldfågel-skärmen jag fick på min #singelhippa fick flytta ner en våning och rädda teak-fyndet som fram tills dess varit helt omöjligt att hitta skärm till.

DSC_0804

Men det absolut senaste i vår lägenhet är ändå – wait for it – JAG! Igår tog jag nämligen fasta på det jag skrev i mitt senaste inlägg och körde en Kim K.

Luleås mysigaste frisörsalong (och tro mig, de orden väger tungt då LÅ är en stad som i princip bara består av frisörer och optiker haha) Sax och Maskin har nämligen fått in samma medel de använde på henne – som alltså ej sliter sönder ditt hår vid blekning etc. För såhär är det; hur mycket jag än älskat mitt gröna, röda och mörkblå hår är det en jävla börda att upprätthålla – blont däremot genererar endast en utväxt och det passar min slapphet oerhört mycket bättre. Fråga mig inte hur de lyckas få det såhär bra, trodde det var en omöjlighet att gå från mörkblå till blond på en sittning, men Erica strikes again!

IMG_5878

Om vi då skall fortsätta på samma informativa tema så är rocken också från Etsy haha, t-shirten från Uniqlo och jeansen från 2toOne/ Carlings, Norbottensringen är köpt på Smycka och den stora vita saken kommer från Vinales. Hårfärgen signerad Erica och topparna Amanda.

Kärlek

/K

Veckan i selfies #latergram/

Insåg – under igenomscrollande av min egna feed – att mitt selfiegame been on fleek den senaste veckan. Tror detta t o m kan vara något slags rekord i hybris haha! Men för att citera Rod Stewart “Every picture tells a story” – and this is mine.

För exakt en vecka sen tog jag med mig Emilia och plockade ut min förbannade läkstav ur näsvingen. Enligt rekommendation skulle jag ha den i fyra månader (hade den i två) men det var ju årets börda då jag inte alls var svullen längre = den stack ut = den fastnade ju i allt (och alla) Så det fick bli en ring och nu är den försenade punkrevolten är ett faktum. Och oroa er inte, givetvis böt BFF Erica någon dag efter så #twinwin is still going strong. PS/ vill också köra en Kim K och bah gå blond! /DS

Än så länge är dock håret fortfarande fantabulöst gråblått och senare samma tisdag fick topparna sitt.

BFF Erica fick även äran att ta hitrestas Emilias hårfärgnings-oskuld och styrde lila hår like a bauss. Så sinnes fint! Detta skedde givetvis i kombination med bästa fruarna och bubbel @ LÅ’s bästa (flerfaldigt prisbelönta) frisörsalong Sax och Maskin.

Dagen efter hade jag intervju för extrajobb på Carlings – som gick alldeles prima! Firade med att bli sinnes bortskämd av Emilia med lyxmiddag på Hemmagastronomi och kärlek, tack!

Redan på fredagen samma vecka infann jag mig i butiken på Storgatan för mitt första pass. Så sjukt kul! Sinnes peppad på att nörda ner mig i jeans och kundbeteende (face to face) Skönt att jobba igen också – mitt förvuxna sommarlov i all ära men let’s face it, jag gillar att jobba! Mina genikollegor hookade desutom upp mig med ett par Levis High Rise Skinny och nu vill jag typ aldrig ha några andra jeans på mig ever. Jeansrumphybrisen är on top!

Plockade även på mig ett par hängselbyxor från Dr Denim som fick agera arbetskläder idag – bäst! Lär ju bo i dem även på skolan i o m perfekt pennskrin och penselhållare.

Hävdar ju envist att tisdagar är veckans bästa dag och denna tisdag är inget undantag – för idag är (no joke) första dagen på cirka ett halvår jag och H är helt jävla ensamma hemma. Roomien har lämnat boet för gott och påskens hemvändar- och Stockholmsveckor är officiellt över. Missförstå mig rätt, har älskat varje sekund av att ha ett hem fullt av våra vänner men jag har längtat efter att 1) få komma hem till en tom lägenhet (pga blir knäpp om jag aldrig får vara helt själv = har alltså inga problem att jobba om H) och 2) bara ligga i soffan och plöja serier när vi väl är hemma samtidigt. Så nu stänger vi ner kollektivet ett tag till förmån för Hjalmarstål 101. Men innan både datorn och mobilen får vila tänkte jag tipsa om följande media;

Följ @carlingslulea på instagram!

Kärlek

/K

Ytligheter och pussypower #latergram/

Halloj!

Vi börjar med inläggets första ytlighet/ tips: finfina collage-tröjor med touch av Acne studios fantastiska krage/armar/längd (i både bättre kvalla, färger och utan KOLLA MINA MÄRKESKLÄDER-logga) återfinns för 49 riksdaler på WIP sport outlet @ Storheden.

Den fick agera matchning när jag styrde upp min “crowd founded” närpiercing för en vecka sen. Helt skamlöst frågade jag nämligen mina FB-vänner om de inte ville vara med och skramla ihop 350 kr till en näspiercing åt mig – och efter 2,5 h hade jag bokat in en tid tre dagar senare. SÅ sjuk grej men PUSS Tibban, Kalle, Ika, Hanna och Maria för att ni förstod humorn i situationen och spelade med ❤ 

På tal om dubbla näspiercingar blev ju detta lite av en delahjärta-ish thing med wifey Lolstål som hann före med några dagar. Men på olika vingar givetvis.  Denna näspiercing lyckades även med konststycket att fastna i briljant snubbes dreads typ sjuttioelva gånger när vi gick lös på ett utrotningshotat hiphop-golv senare samma vecka – men no harm was done that night.

Wifey Lolstål är ju även geniet bakom mitt hår – ni vet hon som står ut med att jag haft tre olika färger och lika många frisyrer sen i juli haha! Nu har jag ju givetvis ledsnat på det röda pga tycker inte alls det går ihop med frilla och allmän freshness – så nu lutar det åt mörkblått lagom till #hjalmarmoon.

På tal om #hjalmarmoon (läs givetvis egenkomponerad # inför-under-efter bröllopsresan) drar vi ju näst-nästa söndag! Passar sedemer på att värma upp strandtofflorna redan nu så jag slipper skavsår sen. Like a tant.

Inför resan har jag och husbandet styrt upp en liten suprise a’ ATG (casino-people förstår) till våra medresenärer men den avslöjar vi ju inte innan avfärd – men den är så sjukt ostig – amazing.

Avslutningsvis blir en ju oerhört nykär i skolan när en möts av detta en ishalkig måndagsmorgon.

Nu skall jag ta tag i den där köttfärslimpan jag fick för mig att “smälla ihop”, efter sinnes-sug post någons matlåda, sådär klockan 22 ikväll. Kockänka for life.

Kärlek/

K

Fredagsbax/

Kör en favorit och baxar en lista från denna donna i brist på egen fantasi och struktur.

Vad har du på dig?
Fetaste skjortan och teen från bästa Carlings Storgatans sinnes-rea; 3 plagg för 200 på herr och 3 plagg för en hundring på dam. Tips! OBS ej sponsrat inlägg lol – endast bra vän och tacksam konsument.

I övrigt; Svart läppstift från NYX (MALS 12 Chambord) och röd hudton från photo booth.
Bild 2015-01-30 kl. 20.26

Vad önskar du just nu?
Lite ledig tid med husbandet, 350 kr till en näsvingspiercing, ett kul extrajobb, en otovig hund och att Justin Bieber slutar göra den där grejen med pannan.

Vad har du ätit idag?
Mackor, pizza och chilinötter lol  – en strikt diet av fet mat, socker och zumba.

Vad ska du göra imorrn?
Ingen aning. Tvätta hade ju varit en typiskt bra idé.

Och ikväll?
Börjar med förfest i form av att betala räkningar och boka de sista boenden på Kuba sen får vi se vad klockan är. Huvudsaken är att de sakerna bockas av från att-göra-listan så jag kan ta helg sen.

Vem saknar du?
Just precis nu, Maria. Fick ett save the date-sms om att de spikat bröllopsdatum och jag vill så jävla gärna vara närmre och hjälpa till med allt innan. Plus gosa med semi-nyckläckta Gaia som jag ändå tar viss cred för då jag  parade ihop hennes päron.

Senaste köp?
En flaska vin och denna genitee att glida runt med på Kuba. 

Vad skrattade du senast åt?
Min klass tappra försök att förklara ord i de gemytliga sällskapsspelen “Ryktet går” och “Alias”

Vad grät du senast åt?
Oh lord, random förbizappat avsnitt av Glee. Tyckte det var så sjukt komiskt att jag var tvungen att dra iväg gråtselfien till både husbandet, Nico och Erica.

Vem sov du senast med?
Han och hunden med stort H.

Vad läser du just nu?
Är i fullt sjå att hamstra på mig böcker inför Kuba, påbörjat Igelkottens elegans av Muriel Barberry och inväntar en enorm Paris-abstinens. Läste ut sex böcker på sju dagar i Grekland så är lite orolig för slutnotan på böcker post en honeymånad. Annars blir det, while on the subject, mest Kuba-tips pon di interwebs.

Senast sedda film?
Interstellar. Sjuk rymdporr.

Vilken svordom använder du mest?
Errhm, alla? Har i princip gett upp att inte svära när jag inte är i tjänst.

Vem var den senaste som ringde dig?
Är ju inget fan av att prata i telefon (privat, har ju som alltid annars ingått i samtliga jobb) öht – mitt distansförhållande till Stockholm till trots. Länge leve sms och facetime! Mathem var iaf de senaste som ringde mig haha, men den säljaren hade missat att de inte kör ut mat i LÅ så blev ett sjukt kort samtal. Tacksamt.

Senast 3 inkomna sms?
“Vilka fantastiska tavlor du målat, jag vill ha alla! Du är en fantastisk konstnär!” – min partiska mutti

“Kom och kreera du med!” – Nico

Alright! Jag har biljett till HC-festivalen på huset i helgen, dock inte så sugen på att gå ikväll. Vill typ chilla.” – Sparven

Vad stod det i ditt senaste skickade sms?
“Tack!” – till ovan nämda partiska mutti.

Vilken är din favoritfrukt?
Ananas. Till allt. Jämt.

Vilka kändisar har du blivit jämförd med?
Zooey Deschanel, spec med referenser till New girl pga persona – men säkerligen mest pga att vi typ hade samma frilla och exakt likadana brillor back in the day. Är ju annars inte mycket för piffiga fluff-klänningar haha.

Vad är du rädd för?
Adrenalin. No joke. Är utan tvekan den mest hariga människan jag vet – förutom när det kommer till stora livsbeslut som att flytta 91,8 mil bort på tredje dejten eller skita i att jobba och börja plugga konst vid 27 års ålder.

Blir du lätt svartsjuk?
Hade den här diskussionen för inte så länge sen. Har, så länge jag kan minnas, i princip fått skit för att jag aldrig ens blir lite svartsjuk – vilket tolkats som att jag inte brytt mig alls. Vilket såklart aldrig stämt. Har väl mer alltid hävdat att jag som inte kan göra något annat än att kasta ut hen om denna tabbar sig. Sen har jag nog varit ganska douch:ig själv back in the day – läs inte kopplat att andra kan bli svartsjuka av saker jag själv skiter i. Är kanske inte så råbarkad längre, tror att har en väl blivit utsatt för otrohet en gång så blir en väldigt mycket mer medveten om att det kan hända. Fast vet ej om jag skulle kalla det svartsjuka, mer realism.

Din favoritkaraktär ur en serie?
Patsy Stone, darling!

Vem skrev senast åt dig på facebookchatten?
“Har du lyckats hålla dig vaken?” – Nico

Vilket språk hade du velat lära dig?
Tyskan dör ju lite varje gång jag lämnar landet, så vore ju kanon om den satt once and for all.

Vart vill du åka just nu?
Till Kuba. Helst igår.

Hur mår du?
Jo men fint! Lyckats med att inte somna när jag kommit hem från skolan massa dagar nu – så nice att vara pigg! Har resulterat i både ett närmande av symaskinen som slutade med en “dörr”(VG notera meta-humorn) till sovrummet och födelsedagspresenter till vatti. Plus en hel del färg på duk, woop!

Processed with VSCOcam with f2 presetFullSizeRender (2)IMG_4784

Kärlek

/K

5 månader senare bah #karmafritidsforskar #latergram/

Jag är tillbaka! Och jag inser ju precis som ni att det skulle ta hur lång tid som helst att plöja igenom FEM (!) månader i ett inlägg. Så jag tänkte såhär, då jag tömde min mobil cirka i samma veva som jag försvann från bloggens yta tar vi en liten genomgång av det som finns i mobilen sedan dess. Men först skall jag såklart förklara mig, vart fa-an har jag hållit hus egentligen?

Ni som hängt med mig ett par bloggar vet att jag aldrig bara haft en grej för mig – med undantag för året på Berghs då jag inte hade något annat val än att fokusera 300% på allt som hände där (vilket iof inte är helt sant eftersom jag hann med både frilans och extra praktik under tiden) De senaste tio åren har jag haft femtioelva saker på gång samtidigt, har det inte varit heltidsjobb + studier + dans har det varit studier + dans + extrajobb + praktik etc. Ni förstår. Utöver det har det ju varit “en massa” män, varav en riktig jävla bajsmacka till breakup där 2012 + nära och kära som inte mått helt hundra på diverse olika plan. Släng in en flytt 91,8 mil bort, lägenhets köp-och-sälj, ett bröllop och två jobb-byten på två år i ekvationen. Summa summarum så landade det i att både mitt CV och min kropp tagit formen av en 45-årig hen. Det förstnämnda är väl säkert bra, det sistnämna – not so much. Så i juli skrek min kropp ifrån, ironiskt nog samtidigt som jag läste “Meningen med hela skiten” av Nina Åkestam. Så jag sökte upp den fjärde läkaren jag besökt på ett år, av samma anledning som tidigare – att jag är så jävla trött hela jävla tiden. En trötthet som under sommaren gjort att jag inte fungerade någonstans; jag mindes ingenting längre än fem minuter, jag sov så sjukt dåligt, blev stressad av småsaker etc etc. När läkare nummer fyra inledde med frågan “hur mår du?” så barkade jag. Herregud, grät okontrollerat i en timme i sträck haha! Någon gång mitt i allt det där drar hon upp det obligatoriska formuläret som börjar med “Vill du ta livet av dig?” Då började jag skratta istället och svarade “Nej, nej, nej – jag har världens bästa liv – jag vill ju bara vara pigg nog att vara en del av det!” Hon sjukskrev mig på plats. Helgen efter påbörjade jag äventyret som ni kunnat följa under #karmafritidsforskar på instagram. Sjukskrivningen blev inte särkilt lång, drygt 6 veckor – men de veckorna har känts som ett helt liv, låt oss ta en titt:

Samma dag som jag blev sjukskriven hade jag bokat in en tid hos frisören, som jag såklart glömt lol! Hur som tog jag sedemer mitt psykbryt på största allvar och “gjorde en Britney” – i form av att färga halva håret turkost.10349819_477249509085696_1515543440_n 10326654_563116363797994_695461093_n Sen dess har även luggen gjort återtåg; här fångad på en hederlig vänta-på-skjuts-selfie från igår morse.

Processed with VSCOcam with t1 preset

En typisk bra grej med att utöva fritidsforskning är ju att jag har haft hur mycket tid som helst att hänga med dessa två:Processed with VSCOcam with x1 presetProcessed with VSCOcam with f2 presetProcessed with VSCOcam with f2 preset

Däremot tror jag inte att någon av er blir särskilt förvånad när jag berättar att jag såklart varit semi-dålig på att sitta still. Detta har resulterat i att lägenheten i princip är helt på banan nu – bortsett från sladdpaniken vid TV:n. Gav mig även på att måla om en blompedistal jag lyckades haffa gratis, säger en hel del om mitt nyvunna tålamod. BOOM!1517348_312130885612756_387943133_nProcessed with VSCOcam with t1 presetProcessed with VSCOcam with c1 presetProcessed with VSCOcam with m5 presetProcessed with VSCOcam with f2 preset

Sen åkte vi ju iväg på min första semester (läs mer än en weekend) på plusminus FEM ÅR. Då det sista jag ville var att projektleda något körde vi all in charter – till Samos – där majoriteten av bilarna fortfarande har MOA som regskylt. Älska hybrisen. Kunde även checka av “spela backgammon i Grekland” från min bucketlist. Processed with VSCOcam with f2 preset Processed with VSCOcam with t1 presetProcessed with VSCOcam with m5 preset

Borta bra men hemma bäst, speciellt när sommaren har inneburit de här genierna – och konceptet “Bubbel i bubbel”…Processed with VSCOcam with m5 preset IMG_1624

… eller sena bastubad på bästa Halsön med bästa TT ❤Processed with VSCOcam with c1 preset Processed with VSCOcam with f2 preset Processed with VSCOcam with g3 preset

Sen har jag ju lyckats vara gift med husbandet ett helt halvår, det firades med “bubbel i ett annat bubbel” (läs inte hemma) på ett spa vi råkade ha helt för oss själva. På en måndag.

Processed with VSCOcam with b5 preset

Påtal om dejter är tisdag den nya måndag (TT förstår) och jag bjuckar sedemer på en pre-dejt-och-styrelsemöte-selfie från förra tisdagen. Plus för återbruksfaktorn på muttis gamla jacka som gör sig hur bra som helst jämt – och lite extra bra nu när DIF är tillbaka i SHL.

Processed with VSCOcam with f2 presetSen friskskrev jag mig själv, för på pricken en månad sen. Den 26/8 ringde jag nämligen upp VÄRLDENS bästa chefer och berättade att jag inte kommer tillbaka då jag kommit in på konstlinjen. För till historien hör att det här beslutet verkligen, ingenstans, grundar sig i att genierna på finaste Oh My! på något sätt inte fått mig att trivas – utan snarare att det var dags för mig att chill the fuck down. Däremot har jag, under de senaste månaderna dagdrömt om att sluta vara så jävla vuxen, så jävla rädd för att inte tjäna storkovan och blablabla – och bara söka till den där jävla linjen. Bohema ut den på riktigt. Sen stötte jag ihop med en annan gammal kärlek från 2007 en tidig morgon på en efterfest på stranden – och när vi en månad senare satt vid mitt matbord lyckades både hon och husbandet övertala mig att bara köra ❤ Nicolina!

bild 2Tre dagar senare stapplade jag in i teckningssalen på skolan och möttes av den där klassen som jag numera saknar så fort vi säger “trevlig helg!” De där dårarna som ställer upp på att skriva mitt namn (åter igen, älska hybrisen) med sina kroppar en sen eftermiddag i augusti:

Processed with VSCOcam with f2 preset

En sådan skola som skickar iväg en på studiebesök mitt i veckan till utställningar där jag får släppa ut min inre (yttre?) Hillary C:

Processed with VSCOcam with f2 presetSå numera är mina dagar fyllda av diverse material som t ex kan se ut såhär:Processed with VSCOcam with c1 preset Processed with VSCOcam with f2 preset Processed with VSCOcam with t1 preset bild 1 (3) bild 2 (2) bild 4

Och jag älskar det. Kanske t o m lite mer än jag älskar sneakers haha – men dessa måste likväl få lite uppmärksamhet då de är freaking awesome. För att citera vår nyvunna roomie Kevin;

You are passed walking on air dude, your walking on space!”bild 5 (2)

Vi hörs snart, jag lovar, för helvetesatanigatanochalltdetdär vad jag saknat er – och orden.

Kärlek

/K