The Hjalmarstål Mansion: Duo helg ed

Reportaget (signerat Josefin Wikström) kom ju ut den 30/5 men jag har som inte hittat tiden att dela den med er, förens nu! Bilderna är såklart inte i optimalt format då jag helt enkelt snodde dem från webbversionen av reportaget, but I think you’ll get the picture (fotograf: Göran Ström) Let’s go!

Vi börjar med hallen:

4826004det-forsta-moa-och-gustav-gjordet-ar-inte-sa-svart-att-se-a

Den vita dörren på första bilden leder in hit, till gästrummet:

gastrummet-ar-det-enda-som-arfargat-glas-det-gillar-moa-hteburken-kommer-fran-gustavs-f

I slutet av hallen hittar man vårt kök (där det inte brukar ligga hundleksaker på köksbänken haha, tror jag flyttade dem från matsalen när han skulle fotografera den – men tji fick jag för att försöka låtsas som att den eg inte alls är full av disk jämt haha)

4825984i-koket-star-tre-barstolar-fraen-massa-olika-farger-och-gaml

Såhär i efterhand skrattar jag ju åt min städhysteri inför det här reportaget, för nog fan fick han med disk på matbordet (som jag då flyttat från köket för att det inte skulle vara med där, men vi var uppenbarligen inte syncade jag och fotografen – se tidigare nämnd hundleksak på tidigare bild haha) Länge leve verkligheten right?

11231990_10153044360522701_1369034910_obowlingkaglorna-hittade-gustav

Knatar man ner från “matsalen” via våran vårdcentralstrappa hamnar man här:

forra-agaren-kopte-los-en-bit

Källarplan huserar alltså 1) vardagsrum…

4836230modellskeppet-kommer-fran-gust

2) “ateljé”

4825996orgeln-som-gustav-planerar-at

3) badrum

badrumkitsch-ar-ett-valkommet-inslagsma-detaljer-satter-personlig

…och 4) Sovrum  (bakom dörr-skynket)

det-finns-ingen-dorr-till-sovroverkastet-ar-inkopt-pa-en-res 4826000

Bilderna i all sin ära men jag är ändå mest nöjd med texten, tycker de fångade oss och det vi uppskattar med lägenheten på ett så himla fint sätt. Heja Josefin!

Rum för historier

Moa och Gustav Hjalmarstål har ett hem utöver det vanliga, en själfull lägenheti två våningar fylld med personliga detaljer.

– Den är helt sjuk. Jag nyper mig i armen varje gång jag kommer hem, säger Moa.

Moa har en kompis som tycker om att kolla på Hemnet. En dag visade hon Moa en helt sjuk lägenhet. Moa kunde inte sluta tänka på den, så hon visade bilderna för Gustav. Han kunde inte heller sluta tänka på den. De ringde mäklaren, gick på visning, la ett bud och skrev kontrakt, allt inom en vecka.

– Vi flyttade in i april förra året, vi sköt på det lite eftersom vi skulle gifta oss först, berättar Moa.

På den första rundvandringen genom lägenheten ställde sig Moa och kramade det platsbyggda serveringsskåpet. Hon hade hittat gamla rester av blomsterdekor på ett av hyllplanen.

– Jag gillar när det sitter kvar gamla minnen, det tycker jag är fint. När det är lite färgskav, rispor i golvet och att det knarrar lite.

Huset är byggt i mitten av 1920-talet och när Moa och Gustav flyttade in fanns det kvar gamla tidningar från den tiden i en garderob. Där finns också original­tapeten kvar.

– De hade ju uppenbarligen inte spotlights på 20-talet så det har de som bodde här tidigare gjort om, och köket, men de har behållit det som är viktigt. Den här lägenheten är sin egen. Man får samsas lite, säger Moa.

– Den har själ, och det är själ i alla våra grejer också, fortsätter Gustav.

När makarna flyttade in tapetserade de om hallen och gästrummet och målade elementet där orange. De bytte handtag i köket också, till ett gäng porslinsknoppar som Moa hade hittat på en marknad i Berlin.

– Annars har vi inte gjort något annat än att inreda.

Gamla möbler, konst och ett stort antal udda prylar gör det här till ett högst personligt hem. Inredningen kan beskrivas som rustik, bohemisk, charmig, själfull, kitschig och modern på samma gång, både barnslig och vuxen.

– Jag var inte intresserad av inredning förut men när vi flyttade hit blev jag något slags monster, säger Moa.

Hon har haft en tanke om att allt ska gå igen någon annan stans i lägenheten. Det orangea från elementet går igen i en lampsladd över matplatsen och stearinljus i köket, i varje rum finns något i mässing och koppar.

– Det är den regnbågsfärgade tråden!

Lägenheten har en väl tilltagen takhöjd och golvet intill matsalen har slagits ut så det är öppet ner till vardagsrummet på källarplan. Resultatet är en enorm känsla av rymd. Väggen intill ser ut att hänga i luften. Här sitter en nästan två meter hög tavla som Moa och Gustav köpte med sig från smekmånaden på Kuba.

– Vi gick förbi en ateljé och jag såg att det glimmade till i ögonvrån. Genast reagerade skatsinnet så vi gick in. Det visade sig att det var världens häftigaste lilla sparv som gjort den och vi blev helt förälskade i både honom och tavlan, berättar Moa.

Vid en första anblick ser tavlan ut som en gigantisk religiös ikon, men med den stora skillnaden att modern bär en grotesk gasmask och jesusbarnet har munskydd och håller i en burk läsk.

Tavelväggen intill matplatsen kan sammanfattas som Moas och Gustavs livsverk, fylld av samlade minnen. Här blandas bröllopspresenter och soprumsfynd med tavlor som kompisar har målat, affischer från konstutställningar, ärvda spegeltavlor och bilder som följt med hem från resor runt om i världen.

Allt här inne har en historia. Om inte en lång en så i alla fall en historia om hur Moa eller Gustav hittade just den prylen.

Den trasiga orgeln i vardagsrummet är ett exempel.

– Jag var på en auktion för några somrar sedan, i Kallviken. Jag såg den och den såg mig… Då funkade den men den stod ute hos min syrra ett tag och då frös nog något sönder. Just nu är den världens ballaste ljusstake, berättar Gustav.

Många ljusstakar och andra smågrejer har inhandlats på resor till bland annat Paris, Berlin och Budapest och överkastet i sovrummet kommer från Vietnam.

De flesta av möblerna är fådda eller ärvda av släktingar och vänner. Gustavs farfar och Moas gammelmoster finns närvarande i hemmet genom sina gamla prylar.

– Vi är som dem, men yngre och uppdaterade versioner, säger Moa.

Källarplanet huserar vardagsrum, ateljé, sovrum och badrum. En glasvägg skiljer badrummet från resten av levnadsytan, en inte helt konventionell lösning.

– Jag trodde aldrig att jag skulle ha en jacuzzi hemma men tydligen har jag det, säger Moa.

Mot sovrummet finns ingen dörr men väl ett dörrmönstrat tyg, ett dörrdraperi.

Där inne hänger ett hjorthuvud på väggen och självklart har det också sin historia. Det hittade Moa på en bar som just skulle stänga och hon hamnade i budgivning med barägaren.

– Så gick jag hem klockan fem på morgonen med en hjort under armen.

Det finns ingen tvekan om att Moa och Gustav hittat hem i denna stora etage­lägenhet mitt i Luleå.

– Jag visar bilder på min lägenhet som folk visar bilder på sina bebisar, säger Moa.

– Men det bästa med lägenheten är att kunna bjuda på den. Vi är ju sällan själva här egentligen, säger Gustav.

På helgerna är hemmet fyllt av vänner som hänger här, sover över, äter middag och badar jacuzzi. Moa, som kommer från Stockholm där man ofta ses inne i stan för att slippa en massa tunnelbanebyten, uppskattar verkligen hälsa-på-kulturen som finns i Norrbotten. När paret hade gemensam födelsedagsfest här i november kom 50-60 gäster utan att det kändes trångt.

– Jag kommer alltid tycka att det är sjukt att jag bor här, säger Moa.

Kärlek/

K

Advertisements

T minus en månad #karmasönskelista #hejkonsument/

Idag är ingen vanlig dag för idag är det en ynka månad kvar till min födelsedag hurra hurra hurra! Helt enligt traditionen och i linje med icke existerande budget pga CSN kommer här årets materialistfest till önskelista (givetvis med direktlänkar om du klickar på bilden):

Först och främst önskar jag mig såklart en massa material till skolan, så som följande artiklar som (i ärlighetens namn) agerar mer en “note to self” med saker jag bör/vill införskaffa (och hävda att det är till skolan haha)

önskelista2

önskelistan3

önskelistan4önskelistan5önskelistan6copic12hud

Men sen finns det givetvis annat jag drägglar över också – så som;

önskelistan1

Och ja, jag ger upp,TIGHTS! Konstsunket a’ jättebäbis är ett faktum. MEN jag accepterar fortfarande inte tights som byxor (på mig själv) Det är tights, som sticker fram under långa överdelar. Så, då var det klargjort.

önskelistan8 önskelistan7

Leopard – big suprise. Inte.

IMG_3319

En gaddning – dock betydligt snyggare än min demo a’ penna. Konststudent eller ej, jag är likväl helt hopplös på att rita med vänster hand.

 Processed with VSCOcam with t1 preset

 GYMKORT!

Skärmavbild 2014-10-12 kl. 23.49.30

Drömvasen. Tänker att den går hand i hand med den där drömmen om att jag en dag alltid skall ha snittblommor hemma. önskelistan

En bättre kamera. Läs inte instagram. I belive I can fly.

önskelistan85

Och avslutningsvis, en lovresa till mitt hjärta – Berlin ❤

bellan

Kärlek

/K

The wall/

Dag två tillbaka på i Stockholm, på Berghs. Trycker på knappen på dörrarna på tunnelbanan i någon typ av Berlin-rutin. Kommer inte riktigt upp den tid jag vill på morgonen, för jag vant av mig med att ha långt in till stan. Somnar direkt när jag kommer hem. Käkade lunch på Babel igår, 89 kr – vilket bara är elva kronor mindre än vad jag betalade för-tre-mål-mat per dag i Berlin (frukost 2,5 € + lunch 5 € + falafelmacka till middag 2,5 €) Blev lite upprörd. Det är så knäppt hur snabbt kropp och knopp vänjer sig vid nya saker. Nya rutiner.

Den här veckan känns dock lite som att gå in i en vägg – dels med att vänja tillbaka sig till skola men framför allt tack vare: inlämning, kick off, tenta, fotografering, nytt jobb, grupparbete och gammalt jobb. Antar att jag kommer in i det snart igen, de här sista månaderna kommer kräva mördar-rutiner. Jag-skall-hinna-göra-saker-på-morgonen-innan-skolan. Tre av de grupper jag arbetat med under året har bett mig produktionsleda deras examensarbeten – känns så oerhört smickrande att de är så nöjda att de vill ha mig igen. Däremot har jag fått tacka nej såklart, studentbyrån är nog. Den är min prio.

On another note – hittade äntligen ett perfekt beige läppstift, som inte får tänderna att se gula ut och inte heller ser ut som idomin. Bra grej är att det är fuktgivande också. Kommer från Dior, Rouge Dior no 298 “Beige Indecise” Sitter bra osv. Betalade det med 80% 0,20 € haha – hittade mina pengar i form av mynt efter att ha letat efter dem några dagar. Undrar hur många beiga gloss/stift jag köpt i jakten på denna. Sjukt egentligen.

Lite plåster på såren fick jag när Coop hade festivalpris på Bacon – t o m billigare än i Berlin!

Fick äntligen träffa mina boys – krama dem och förklara face to face hur jävla stolt jag är över dem, över oss. Vi vann ju inte Guldlådan men vi tog hem “Bästa hantverk” och fick en hel del uppmärksamhet från bra kanter.

Idag har jag nojjat över Åke – bestämt att vi skall åka och köpa nytt STORT akvarium och allt som hör till i helgen. Kosta vad det kosta vill. Tagit kort och skickat till veterinär. Hoppas det bara är jag som är överbeskyddande. Fick äntligen rumpan ur och byta knopparna på byrån hans nuvarande akvarium står på. Nu är den inte lika opersonlig längre – utan passar fint med resten av vårt Pippi Långstrump hem. Fått undan det mesta jag behöver få gjort ikväll, unnat mig lasange med min man och en och annan serie. Det är vad jag kallar lyx.

Imorgon skall jag på ett sådant där möte som kan förändra allt. Älskar dem.

Kärlek

/K

Tredje helgen 2:2/

Sen blev det kväll. Vi hade tänkt ta en party nap men det hanns som inte med. Blev som sagt ett fotbad och bubbel istället. Sen var vi redo för photobooth, övriga egobilder och middag. Var tydligen riktigt på gång då jag hittade den bästa bilden, alltså det klassiska dålig-modebloggare-fotot-i-spegeln. Men den bjuder jag på, plus ett annat massa solidt poserande. Hade ju en utomordentligt bra ögonbryns dag!

Efter middagen blev vi tipsade om en bar som “bara lokalare” hänger på – och möttes av igen immade fönster över ovanför Kaiser vid Kottbusser tor. En hel euro fick vi betala för att gå in i denna proppfulla pyttelilla bar – som serverade “cheap champange”  i mjölkglas, två för 3,5€. Där hängde vi loss med galna fransoser tills vi var redo för att äntra Soul Explosions – som ändå var hyfsat packat för att strax efter ett. Tjejen som tipsade om stället skulle hem och sova lite då hon behövde jobba morgonen efter, SEN skulle hon däremot till Berghain. Alltså runt 12 på dagen (efter) då festen fortfarande höll på.

Nu följer lite mer poserande och en jävla massa dans.

Sen bytte vi fransoser till förmån för ett helt danskompani. De höll oss igång ända till 05:30, Minna var rätt taggad på att vi skulle dra till Berghain vi med “Direkt till flygplatsen!”– men fötterna sa ifrån.

Tyskar och QR koder alltså, helt galna! Över-allt. Aldrig provat. Känns som om det är lite Mini Disk över dem, känns som om det redan idag finns teknik som är mycket smidigare.

/K

Tredje helgen 1:2/

Jag är hemma! Fast herregud vad trött jag är var jag började fila på det här inlägget – sov en timme i natten till igår då vi kom hem från Soul Explosions klockan sex på morgonen.  Så tack för att ni höll ut en dag till. För att ni hållit ut de senaste två veckorna när jag varit i radioskugga. Ni är bäst!

Sista helgen var lång och fylld med bilder så ni får första halvan nu och så tar vi den andra t ex imorgon.

blev det näst sista dagen på jobbet – och jag försökte skynda mig lite extra hem,  för samma kväll damp Minna  ju ner på soffan i köket.

Jag tog med henne till W der Imbiss för paltkoma och Berlin brief innan vi somnade fortfarande mitt i diskussionen. Morgonen efter sken solen och det var +12 ute, så jag passade på att inviga min nya kappa.

Fick äta Koreansk från Ixthys till lunch på min sista dag på praktiken, sjukt gott! Stället ligger vid Nollendorfplatz och jag tycker verkligen ni skall gå dit om ni får chansen. Det är alltså inte menyn på väggen – som jag trodde – utan bibeln.

Efter jobbet gick jag och grabbarna ut och tog några sista drinkar innan jag köpte med mig baklava och falafel hem för lite kvalitétstid.

Somnade halvtidigt då vi visste att vi skulle behöva en hel del sömn inför morgondagen . En sista veva på stan ville jag ju hinna med. Vi var lite för tidiga ute och kunde unna oss en frukost på uteservering med god marginal.

Sen begav vi oss till Garage – en av Kleidermarkts butiker – även denna vid Nollendorfplatz. Ett gigantiskt, ja garage, där du kan shoppa second hand/vintage för fast pris eller för kilopris a’ 14€ Jag lyckades såklart bara hitta en grej på vikt-sidan av butiken. Däremot blev det inte så dyrt ändå – 60€ för en jäkla massa grejer. Ni får se dem lite längre ner, nu går vi in tycker jag!

Vi tar oss en titt i korgen:

Sen köpte jag en tröja åt W också, lyckades nämligen  hitta just en sådan han sökt efter när han var i stan förra helgen. Minna hittade såklart massor, men de får ni se i shoppen sen – riktigt bra saker. Nästan så att jag blev arg för att hon hittade dem först!

Vi tog en sväng förbi Kleidermarkts andra filial Colours i Kreuzberg. Där hade jag inte lika stor jaktlycka (eller tålamod efter x-antal timmar på Garage) men lyckades ändå knipa denna:

Jag lovar er att jag faktiskt försökte hitta byxor och nederdelar också – men det gick lixom inte min väg. Försökte även få köpa skjortan på bilden ovan – men den ville inte flyttas.

Sen tog jag med Minna till den sista etappen av “saker jag måste äta innan jag åker hem” – dumplings på Yumcha heroes.

.

Sen tackade vi för oss för en stund, gick till Pauls + Calypso en snabbis när vi ändå var i närheten men vi båda insåg att vi måste vila innan “den sista kvällen med gänget”. Så vi åkte hem och tog ett fotbad innan vi skulle vara på middag hos Thilde-Josefin vid 20:30 – fint att avsluta resan på lite samma sätt som den började.

To be continued…

/K

Söndag+Måndag/

I söndags var stora marknadsdagen och vi försökte övertala våra fötter att de orkade en dag till. Först ut Boxhagener Platz i Friedrichshain – vilket är som en liten version av marknaden i Mauerpark i Mitte. De hade en del godbitar de med dock, som ton av gamla industrilampor.

För min del blev det bara ett kärt återseende med Yuck Fou – som säljer sjukt mycket snygga tees. De brukar ha utförsäljning på marknaderna, så en tee för €3 känns ju helt OK (kostar €25 i vanliga fall)

Sen tog vi lunch på Goodies – morots och jordnöttssoppa toppat med en cheesecake latte.

Sen for vi vidare mot Mitte och Arkonaplatz, som skall vara en marknad inriktad på 60 och 70-tals designprylar. Den är inte så stor men det finns en hel del sköna karaktärer som säljer av sina prylar. Som den äldre kvinna jag köpte den finaste kappan av. Hon såg ut som Vivienne Westwood – och slängde med matchande byxor (som är för små för mig) för €10. Har spanar efter en kappa sedan jag kom hit, så lyckan var gjord!

Marknaden i Mauerpark ligger något kvarter bort så det vore dumt att inte gå dit, fjärde gången jag är där och jag hittar fortfarande något varje gång. Mauerpark är en riktig hipstergruva = Berlins hipster säljer sina garderober till förmån för nytt, oftast rätt så billigt. Plus att de har sjukt mycket bra skivor såklart!

När vi var ute och firade i fredags på anrika Viktoria bar här vid jobbet (Potsdammer strasse) blev vi serverade av den här tokdryga (stressade?) mannen. Snygga glasögon hade han dock, uppenbarligen köpta på Brillovsky haha!

På söndagar är i regel alla butiker i Berlin stängda, men en liten hittade vi i närheten av Mauerpark.

Äntligen fick jag rumpan ur och köpte hem knoppar till Åkes byrå.  €2-2,5 kostar de och finns på varje marknad. Obligatoriskt stopp på Dunkin’ innan vi mellanlandade hemma.

Via instagram fick jag tipset att gå till W der Imbiss – där fick jag vin i latteglas ha!

Lite försiktigt frågade vi om Naanpizzan är en förrätt – ägaren skrockade lite och sa att det nog kan vara bra med ett komplement i form av en soppa. Så vi drog till med Tortillas. Plus att ägaren kom in med indiska mango/potatis pannkakor “bara för att ni måste prova det här!” W der Imbiss är fantastiskt, just för att ägaren (kanadensare) är så jävla härlig. Allt är vegetariskt, bortsett från en och annan fisk “men det är bara för att den blir så fruktansvärt perfekt i den här stenugnen”. Han har utbildat kockar i en herrans massa år och under våra timmar där kom det in stammisar i massor och sa “The usual” eller “Whatever you cook I eat, suprise me!”

Någonstans bland all mat insåg vi att det var den 19:e och att vi nu varit tillsammans i tre år och fem månader – but who’s counting?

Jag trodde jag skulle dö av mätthet när vi insåg att vi beställt mat åt ett kompani (fortfarande med slutnota a’ €25) Tog med mig hälften hem i en doggybag. W var på topp.

Tog en sväng förbi Gastón som vi besökt dagen innan – ligger tio minuter hemifrån och stämningen är som om alla är ett enda stort gäng kompisar. Så himla mysigt.

Sen var det måndag igen och kontoret kallade. Knäppt att det vara är en vecka kvar! Har så mycket kvar att lära mig. Lyckades få med mig W tillbaka till Bixels – wow! Bästa bakade potatisen ever. Här ser ni min mastodont med spenat, chevré, vanlig ost, smör och tryffelolja.

Sen tog jag med W till mitt andra kontor – Fabish (ligger i Circus Hotel) för stans bästa rosé och den märkligaste efterrätten jag någonsin ätit. De kallade det för blåbärs dumplings – knyten tänker man ju då. Nope! Här var det halvgräddade bullar i vaniljsås med lite blåbär jämte.

Sen avslutade vi kvällen med ännu en obligatorisk grej – automatkort!

Sist men inte minst hade W varit på legobutiken när jag var på jobbet – och köpt en present till mig! Jag har pratat om “Architecture” sen första gången jag såg dem, här har de alla! Så sjukt taggad på att bygga ihop denna. Tack babe!

/K

En vecka senare/

Due to lack of internetz hemma har det inte blivit så mycket blogg, sjukt trisst! Passar på såhär mitt i natten när ingen annan surfar och jag har full mottagning för första gången. Det har redan gått en vecka och på ynka sju dagar har jag lyckats glömma min kod till kortet, då cash is king överallt + tenderar till att prata allt annat än svenska efter fem dagar på engelskspråkigt kontor och tysk vardag. I fredags var min vägg av post-its nästintill tom. Sjukt. Jag som känt att jag inte ens hunnit med hälften, men tydligen hade jag fel. Vi fick strålande nyheter på eftermiddagen och avslutade veckan med att gå ut och fira.

Såhär ser det ut hos oss förresten, ena rummet i. Högst upp i huset delar vi våning med Tempo Media och jag blir lika förälskad i lokalerna varje gång jag ser dem – lite extra när solen skiner och plusgraderna säger sitt såklart.

I fredags morse damp den här fantastiska mannen aka min ner i Berlin också, så himla bra!

Så när vi vaknat upp från firandet kvällen innan så minndes vi att det var idag (läs lördag) all kollektivtrafik förutom S-bahn gick ut i strejk mellan 4:00 – 19:00. Så vi haffade en taxi och drog iväg till fem (!) vånings Humana. Blir lite matt när det finns så hysteriskt mycket att välja på, även om det är sorterat efter årtal och färgkoordinerat etc.

Kom hem med två grejer, ett stycke silkesbomber och ett stycke kort-stickat-korall tröja som fick mig att tänka på mutti. Slutnota: 29€

Sen köpte vi med oss vit varm choklad och lite kaffe från Goodies (som har stans finaste take away koppar) innan vi begav oss över bron till Kreuzberg.

Jag var nämligen obotligt sugen på pizzan jag åt i somras (som jag inte får ont i magen av)

W hade spenderat sin solo dag igår med att jaga bra LP butiker – så ingen blev gladare än honom när vi såg att det är skivmässa imorgon!

Fast vi hittade såklart några stycken idag också… Berlin är bäst på att kategorisera upp skivorna med omsorg, loves it!

Sen knatade vi vidare och hittade det stället som tydligen skall ha Berlins bästa bakade potatisar (Bixels), men som tyvärr inte fått sitt kontrakt förlängt och stänger om en vecka. Var dock för mätt när vi hittade det så idag blev det bara ett glas vin – måste hinna tillbaka. Potatisarna såg livsfarliga ut!

Sen hade tuben börjat gå igen och vi räknade snabbt ut att vi varit ute på vift – till fots – i nästan sju timmar. Kom hem och däckade framför sista delen av Millenium filmerna.

Piggnade till vid halv tolv då jag kom ihåg min kod och magen kurrade. Vi begav oss till den gata som skall vara Neuköllns puls i jakt på restaurang. Icke! Barer i massor men ingen serverade mat “såhär sent” Tydligen bara i hipster-Mitte det går att käka middag vid midnatt? Blev ett glas vin och en falafel to go. Jag har ju hittat “min” falafel kille som hade stängt när vi kom tillbaka hem, blev en annan – med dill i precis varenda sås, uack! Avskyr dill.

Imorgon skall vi försöka ta oss upp lite tidigare så vi hinner mellanlanda hemma en sväng tidigare än dag, men ändå hinna med marknader och skivmässan. Sov gott världen!

/K

Hold on! English translations will come – I just need to get the time. Since I never got around to finish the “Bought in Berlin”  you guys asked for the last time i just put it in th regular post this time around. Love ya!