Idag sa jag upp mig. Efter fem år, sex månader och en dag.
Jag har ingen aning om vad som väntar i framtiden, det enda jag vet är att jag är klar som kasinokassör. Jag växte upp på Casino Cosmopol, jag kom dit när jag var nyss fyllda 20 och stannade tills nu. Jag hade aldrig stannat så länge om det inte vore för en hel drös fantastiska människor jag lärt känna under åren. Några av mina absolut närmaste vänner kommer från mina år där, och inte minst W. Efter att sentimentalt gått igenom tre bloggar i jakt på bilder kommer härmed min kärleksförklaring till statens egna nöjesmaffia.
All kärlek och tack – jag hade aldrig varit den jag är idag utan er.
/K
No more qourn for me.
/K
gud va tråkigt!! jag som bara fick en lite smakbit av dig!! pussar Emilia från kassan
Lycka till i livet moa! Kram /Veronica
All lycka till dig Moooiiiiiiiiiiiiiii!! ❤
Nämen herregu, har jag inte skrivit nått än. Massa galet fint ska jag göra i din ära, lovar! Mitt sista projekt i framtiden blir en bronsstaty över dig, som ska stå mitt i kassan, mellan 33 och 34. 🙂
Pingback: 24 augusti 2014/ | You can't start a fire without a spark