Elvis has left the building.

/K

Jag går runt med ett obehag i kroppen just nu. Ett obehag som baseras på att jag ser min vardag med nya ögon. Från den sekunden jag fick reda på att jag kommit in på Berghs var det som att mina ögon öppnades, som att jag såg min “verklighet” objektivt. Den plats som varit min “verklighet” i över fyra (!) år har förlorat sin glans, musten har gått ur mig, kärleken finns inte där. Fortfarande har jag en sådan enorm respekt för den arbetsplats som format mig så sjukt mycket, som piskat, älskat och fostrat mig till den anställd jag är idag. Den person vars driv tagit mig dit jag snart ska.

Som alla andra sådana lägen har jag nu två val: fucka ur eller göra det bästa av situationen.

Jag tänker dock förvalta mina tre sista månader väl. För de kommer inte igen, eller iallafall inte på ett år. Jag känner redan nu att seperationsångesten är påtaglig, jag skall ju lämna min “safe zone” – de människor jag träffat oftare än många andra. Världens bästa avdelning.

Jag varken kan eller vill skriva mer än såhär. Jag tänker ha världens bästa månader, jag tänker vara världens bästa kollega och ge världens bästa service. Deal-with-it.

/K

Since I got my acceptanceletter I’ve been seeing my current reality with new eyes – and not been liking what I’ve seen. But I decided just to make the bloody best of whats left and be the best I can be until I leave for school.

Smuttiness: the state of being dirty with soot.

Jag ligger i fas med min läsning, även om jag inte är helt klar med dagens dos – sida 83-236 Anne Hollanders “Seeing through clothes”. En bok som jag verkligen fått kämpa med, tron på mina engelskakunskaper svajade vilt tills jag insåg att boken (och språket) är både ett och två decennium gammal. Såklart är den blytung också. Min lärare hävdar dock iskallt att det är en av de böcker man måste ha läst, att det är en “klassiker”. Efter att ha läst bara den under dryga dygnet så köper jag någonstans det. Den ÄR bra, och viktig, men ska man växla mellan den och en bok med “enklare/modernare” text blir det något av en kortslutning. I alla fall i min hjärna.

Jag får om inte annat lära mig nya ord.

Med 30 sidor kvar har jag dock tagit en paus för middag med Åke. På dagens meny stod potatisbullar till mig och räkor+wokgrönsaker till den lille gröna mannen som nu är så mätt att han inte riktigt orkar simma, utan mest flyter. Imorgon får han gå fritt på golvet så att han inte hamnar i en konstant matkoma. Burn baby burn! Passade på att märka min cykel (annars forslar SKB bort den, förklara för mig hur en pappersbit ska överleva det här vädret?!), märka räkningar med namn, skriva lite budget, impregnera drömskorna och kasta soporna när jag ändå lämnat soffan. Min dator +  vår skrivare + mitt nya batteri är redan skickade, apple är ju helt galna! Vi la ordern innan jag gick till skolan idag vid 16. Två hemtentor och ett analytiskt seminarium SEN får jag ta sommarlov. Vilken galen termin det blev! Idag gick jag ut utan nagellack, det säger ju en hel del om min icke existerande fritid. Fast jag har ju så jävla roligt, just nu är det fantastiskt att leva. Kära vänner, 8/6 är jag er igen! Håll ut!

/K

I used to have a really hard time with a book called “Seeing through clothes” by Anne Hollander (it’s one of my schoolbooks) but after reading it non-stop for the last day it’ been growing on me. Altho’ the written language is way past due date it is, I quote – “a classic”. I just took a break to feed me and my turtle, sort some boring bills, take the trash out etc etc. Now back to the book, right now I’m reading about nipples in 1700th century portraits. No joke.

Fick jag äntligen mitt körkortstillstånd! Den första juni ska jag och min handledare Gustav på teambuilding och sen är “Övningskör” skylten vår! Jag och W firade med att åka tunnelbana in till stadskärnan.

Mina fina nya skor hade nämligen en defekt på ena klacken så vi fick helt enkelt åka in och byta. När vi hade gjort det åkte ännu mer tunnelbana till 4sounds för att reklamera mina Marshall lurar – som tappat alla sina metalplattor fast de inte ens har tre månader på nacken! Det fantastiska med 4sounds var att de inte ens bad om kvittot – utan bara sa att det var förjävligt, här har du ett nytt par.

Vi åkte båt också för den delen! Ändå till Hammarby sjöstad och Stockholms bäst bevarade hemlighet – MnO outlet. Där var W nog närmre än han själv vill erkänna att köpa de här hängselbyxorna. Det var där vi hittade kjolen jag fick av mutti förresten.

Sen åkte vi fort fort tillbaka till NK för att hämta mina nysulade+klackade drömskor – för att få reda på att expediten på Acne packat ner två vänsterskor i kartongen OCH att skomakarprospekten inte märkt detta. Med 20 minuter kvar innan kvällens föreläsning skulle börja och en stundade intervju på Berghs kände jag hur mina nerver höll på att implodera. Nu till anledningen till varför jag konsekvent släpat mina skor till NK så länge jag kan minnas, chefen på NKs skomakare erkänner att de gjort ett lika stort fel som expediten på Acne och lovar att fixa sulan på 20 minuter om jag fixar fram en högersko. Han ställer alltid upp, levererar alltid och försöker in i det sista att möta kundens önskan. Vetskapen om att jag kan springa dit i panik och att han ställer upp varje-gång är ovärderlig.

Jag insåg rätt snabbt att jag skulle missa min föreläsning om jag ville ha drömskorna på mig på intervjun. Fixade så att mina kvinnor i klassen spelade in den åt mig och njöt av två extra timmar med min man. Vi tog en sväng förbi systemet vid NK och tog med oss några öl till Humlan. Där låg vi tills solen gick ner.

W inveg sina nya strumpor och jag vågade mig på en jungfrufärd 12 cm längre än vanligt. Ända till Waterfront building stapplade jag! Där entrade vi Griffins som faktiskt är precis lika snyggt i verkligheten som på bildspelet nedan.

Skomakar/industrilampan. Wow. Jag vill ha.

Sen åt vi, och åt lite mer och åt lite till. T ex stans minsta hot dog och en helt stört god “kräm brylle”. Strax innan midnatt trillade vi in hemma höga på livet.

Dagen efter skulle jag på mitt livs läskigaste intervju ju! Hur den gick  vet vi ju nu! Galet!

/K

I had an absolutly marvelous day with my man out in the sun.