Well folks. här kommer ett inlägg jag då aldrig trodde att jag skulle skriva!

Mitt i spöregnet, innan frossan slog till var jag och besökte Ikas systers nya kollonilott. De är i fullt sjå att måla om och när Ika sa att de målade om sovrummet blev jag konfundersam, sovrum i en kolloni? När vi kom dit tog det väl en halv sekund till jag började korsförhöra Ika om hur man fick ta del av det här paradiset. För tio minuter från Spånga, 15 minuter från Brommaplan ligger det 92 små stugor på 26 kvm omgivna av en obeskrivlig grönska. Varje hus har ett litet sovrum, vardags rum och kök med en liten veranda.

Jag och W har talat från och till om hur vi skulle vilja ha ett litet hus att bara dra iväg till över helgen, ett torp. Nothing fancy. Med en prisklass på mellan cira 70-180 000 kronor samt årskostnad på några tusen blev vår dagdröm plötsligt möjlig. Jag rusade hem och betalade köavgiften. Som det är nu är det 30 personer före oss och en väntetid på tre till sex år, men det känns perfekt. Då är vi klara i skolan och har fått tillbaka vår kreditvärdighet för ett eventuellt lån,  rest lite till och kan gå all in kolloni. Bästa av allt är att även Ika + man och mutti + man ställt sig i kö, så kollonin blir ett litet kollektiv.

30+ har aldrig lockat mer!

/K