Åke gör framsteg – varje morgon möts jag numera av soldyrkande padda 18 år.

Jag inser mer och mer att jag landat i någon ny (läs ännu en) form av “jag”. Ett uttryckssätt, en stil, en rytm. Mer om detta en annan dag.

Sorgen över att inte kunna gifta mig med någon av min släkts smycken dämpades lite av att pappa lät mig ta över hans förlovning + bröllopsring (från när han var gift med mutti) De är såklart lite för stora, men känns fina att ha på tummarna. Skat-faktorn är skyhög – och familjen känns närmre än någonsin. Tack.

I natt kunde jag inte sova, då jag sov till 17 på kvällen innan – hoppade in i “Gossip girl” säsong fem. Inte sett sedan säsong ett, men hittils verkar det vara som med “Våra bästa år” – same old same old.

Idag kom mutti förbi och hjälpte oss hänga upp tavlor och fikade lite. Efter år i en källare kom äntligen fjällporten upp på väggen, växt upp jämte denna tavla. Oerhört mysigt att kunna ha en del av den utsikt jag älskar så nära till hands.

/K

This has been my last cupple of days is short.