Jag “stängde ner” mitt Facebook-konto 2010. Då jag 1) insåg att jag aldrig var inne och  2) de fåtal gånger väl loggade in möttes jag ändå bara att strunt jag inte brydde mig om.  Detta funkade fint ända tills jag började på Berghs hösten 2011 och min ämnesansvariga efter många om och men sa åt mig att jag inte kunde hålla på såhär längre, att kommunikationen i grupparbeten + inom klassen faktiskt sker där och jag inte kan förvänta mig ett separat informationsmail varje gång haha. Så jag skaffade en ny – under falskt namn och utan bild. Såg till att ingen taggade mig i något what-so-ever och frågade någon utanför skolan så hade jag inte Facebook.

Så idag, efter två år, fick jag nog på diskussionen om varför inte och nog på att behöva förklara överhuvudtaget. Berghs är över och grupperna har sedan länge tystnat. Egentligen vet jag inte varför, eller om det ens är permanent – men jag loggade helt enkelt in på mitt vanliga Karma Stålnacke konto. Skrev på Berghs kontot att mina vänner där lika gärna kan lägga till vanliga jag, om de  vill.

Det roliga med att man bara kan logga in som att ingenting har hänt är att well, ingenting har hänt. Jag var fortfarande tillsammans med W och de senast taggade bilderna på mig (anno 2010) gled rakt in i min timeline. Jag hade nästan 400 vänner varav jag – idag – inte visste vilka 200 av dem var. Helt galet! Tog ett djupt andetag och undrade om det var värt det, och sen började jag rensa. Vilket var lättare sagt än gjort, tar ju hur lång tid som helst! Nu är jag nere på 186 och jag är inte klar än. Kör på enligt principen “har vi inte snackat på ett halvår får det vara.” Tog bort nästan alla pussbilder också haha, inte för att de egentligen är så farliga eller för att jag skäms över att ha varit tillsammans med karln utan mest för att jag inte känner för att vara the-cock-blocking-kind-of-ex haha.

Jag är i skrivande stund inte helt hundra på om jag blir kvar, vi får se – egentligen har jag ingen aning om vad jag skall hitta på där. Tänker att det är lite skitsamma också, finns ju inget som säger att jag behöver (trött ordval) göra så mycket mer än att finnas där. Vanan att logga in är ju knappast kvar. Jag trivs ju bäst på instagram (3000 bilder senare) och twitter (9744 tweets and counting) Oh well, den som lever får se!

Håll höjd.

/K

Continue reading →