Insåg – under igenomscrollande av min egna feed – att mitt selfiegame been on fleek den senaste veckan. Tror detta t o m kan vara något slags rekord i hybris haha! Men för att citera Rod Stewart “Every picture tells a story” – and this is mine.
För exakt en vecka sen tog jag med mig Emilia och plockade ut min förbannade läkstav ur näsvingen. Enligt rekommendation skulle jag ha den i fyra månader (hade den i två) men det var ju årets börda då jag inte alls var svullen längre = den stack ut = den fastnade ju i allt (och alla) Så det fick bli en ring och nu är den försenade punkrevolten är ett faktum. Och oroa er inte, givetvis böt BFF Erica någon dag efter så #twinwin is still going strong. PS/ vill också köra en Kim K och bah gå blond! /DS
Än så länge är dock håret fortfarande fantabulöst gråblått och senare samma tisdag fick topparna sitt.
BFF Erica fick även äran att ta hitrestas Emilias hårfärgnings-oskuld och styrde lila hår like a bauss. Så sinnes fint! Detta skedde givetvis i kombination med bästa fruarna och bubbel @ LÅ’s bästa (flerfaldigt prisbelönta) frisörsalong Sax och Maskin.
Dagen efter hade jag intervju för extrajobb på Carlings – som gick alldeles prima! Firade med att bli sinnes bortskämd av Emilia med lyxmiddag på Hemmagastronomi och kärlek, tack!
Redan på fredagen samma vecka infann jag mig i butiken på Storgatan för mitt första pass. Så sjukt kul! Sinnes peppad på att nörda ner mig i jeans och kundbeteende (face to face) Skönt att jobba igen också – mitt förvuxna sommarlov i all ära men let’s face it, jag gillar att jobba! Mina genikollegor hookade desutom upp mig med ett par Levis High Rise Skinny och nu vill jag typ aldrig ha några andra jeans på mig ever. Jeansrumphybrisen är on top!
Plockade även på mig ett par hängselbyxor från Dr Denim som fick agera arbetskläder idag – bäst! Lär ju bo i dem även på skolan i o m perfekt pennskrin och penselhållare.
Hävdar ju envist att tisdagar är veckans bästa dag och denna tisdag är inget undantag – för idag är (no joke) första dagen på cirka ett halvår jag och H är helt jävla ensamma hemma. Roomien har lämnat boet för gott och påskens hemvändar- och Stockholmsveckor är officiellt över. Missförstå mig rätt, har älskat varje sekund av att ha ett hem fullt av våra vänner men jag har längtat efter att 1) få komma hem till en tom lägenhet (pga blir knäpp om jag aldrig får vara helt själv = har alltså inga problem att jobba om H) och 2) bara ligga i soffan och plöja serier när vi väl är hemma samtidigt. Så nu stänger vi ner kollektivet ett tag till förmån för Hjalmarstål 101. Men innan både datorn och mobilen får vila tänkte jag tipsa om följande media;
Följ @carlingslulea på instagram!
Kärlek
/K
Pingback: Sånger från första våningen/ | You can't start a fire without a spark