Sociala medier hörrni, är de inte fantastiska? Någon twittrade nyligen något i stil med “On facebook you have everyone you know – on twitter you have everyone you should know.” och jag kan inte säga emot. Sen jag twittrade…
… har x-antal byråer börjat följa mig, bara sådär! Jag har fått kontakt med framtida skolkamrater och fått tips av gamla Berghs elever.
Instagram följer lite samma princip – du får en inblick i spännande personers vardag – personer du nog aldrig addat på facebook.
Via Emma Nilssons instagram fann jag denna bok som jag (efter många om och men läs BIC och SWIFT nummer) klickat hem från Jung von Matts hemsida tex. Emma Nilsson är en nyexad Berghs elev som idag är verksam på en av världens mest kända reklambyråer. Bara en sån sak!
En annan blivande Berghs elev Jesper Byngelsson och jag har bestämt oss att slopa enmansnervositeten första dagen i skolan och gå ditt tillsammans – över twitter – trots att vi (nog) aldrig setts förr.
De sociala medierna ändras, och reglerna med dessa – på internet är janten utrotningshotad. Se bara på mig och Minna som gick på kvinnodejt efter att ha läst varandras bloggar och idag är vänner på riktigt också. Det finns en massa inspiration och kärlek där ute som bara väntar på att bli upptäckt.
Livet är för kort för att inte ta chansen! För att inte klicka på den där knappen!
/K
I love how you meet awsome people via social medias like twitter, instagram and blogs. Don’t be afraid to meet them in IRL, who knows it might just turn out to be awsome.
Igår kväll insåg jag att jag kommit in på Modevetenskapen på SU. Min första tanke var “YES! Jag kom in!” vilket med en Berghs antagning i ryggen är en helt sjuk tanke. Min första plan var ju att försöka komma in på SU – trots att lägsta intagning förra året var högre än mitt MV – och sedan söka en mer yrkesinriktad utbildning till hösten 2012. Nu kom jag ju tydligen in på mitt urusla högskoleprov, ironiskt nog. Det var ju med Modevetenskapen i åtanke jag gjorde högskoleprovet till att börja med – för att dubbelgardera mig.
Jag hade inte planerat att söka Berghs, men när jag hittade deras Projekledarutbildning kunde jag inte hålla mig från att prova att söka in. Det gick ju uppenbarligen vägen! Men det känns fortfarande lite ledsamt att jag kom in på modevetenskapen också, hade varit skönt att inte komma in – och inte behövt tacka nej. Jag har velat gå modevetenskap sen Centrum för Modevetenskap startade 2006, men aldrig trott att mina betyg skulle räcka (de sportade ju 20,0 där ett tag) och nu sitter jag här – och känner mig helt upp och ner. Jag har delar av grundkursens kurslitteratur i bokhyllan redan, som jag köpte som motivation för något år sen… Bara en sådan sak.
Känns ju lagom bortskämt att beklaga sig över att jag blivit antagen till inte bara en, utan TVÅ eftertraktade utbildningar. Det är fördelen med att äga sin blogg – man får beklaga sig över vad man vill. När jag blir pensionär skall jag tamigtusan gå grundkursen, som krutgummorna i vår klass i våras. Får nog gå och ställa mig framför Berghs entré imorgon och känna pirret i magen igen, så som jag numera alltid känner när jag slänger den där blicken dit – när jag är på väg till “verkligheten”.
/K
I got accepted to the Fashion studies FC this fall. A dream I’ve had since the Center for Fashion Studies started in 2006. Never tought my grades would do but now I got accepted on my crappy SAT (how ironic is that?) and I would lie if I would say that I’m not a bit sad to turn this acceptance down. I feel like a spoiled brat whining over the fact that I got accepted to not one, but TWO very sought-after program/courses – but well.. There you have it.
Jag snittar väldigt få timmar sömn just nu. Finns så mycket annat kul att göra än att sova. Som att borsta tänderna t ex. För om åren brukade jag, en till två gånger per vecka, skita i att sova alls vissa sommarnätter. Fast visst märks min sömnbrist, som när jag postar brev “så att de kommer fram på lördag” eller när jag ställer in rödvinet i kylen. Vad gör man när både dag och natt kallar på en?
Som ett resultat av mitt tandstensinferno köpte min snälla mutti ett rymdskepp till mig. Hon påstår att det är en eltandborste men jag ställer mig tveksam. Den berättar vart jag ska borsta, skriker om jag borstar för hårt och ler om jag har borstat bra. Sen agerar den även badrumsklocka, oerhört tacksamt.
Fri från tandsten tänkte jag att resten av kroppen skulle få återgå till normale, 40 minuters morgonpromenaden till Vällingby gjorde återtåg. Fulskorna likså. För att överleva värmen fanns bara ett alternativ, hiphop-video-shortsen. Min promenad tar mig förbi en byggarbetsplats a’ kilometern. Jag är glad att jag behöll hörlurarna på, och på så sätt även humöret uppe.
På kvällen bjöd familjen Taube/Pedersen in till fest. Tre flaskor rosé och otaliga backgammon fighter senare kom Pedersen in med porr på fat – läs cheesecakecupcakes med digistive + jordgubbar. Mycket cake blev det.
Vi satt på balkongen mest hela tiden och jag tänkte att jag önskar att vi också hade ork att fixa blommor. Fast mest var jag glad över att ha så fina människor på samma sida av orten.
Solen skiner idag också, så imorse skyndade jag mig till Ica för att hämta ut mina sprillans brillor – bara för att upptäcka att leverantören skickat fel modell i fel färg. Jag behöll senilsnörena och hivade fort som tusan tillbaka brillorna, besviken och bländad. Så när “verkligheten” sagt sitt släpade jag mig istället ner till Solo och plockade upp rätt modell i rätt färg där (i en butik, kort i taket!) Sen gjorde vi debut längst Kungsgatan och hem. Med undantag för ett kort stopp på min nya favorit, Ica to go, för ananas.
När jag kom hem hade jag fått brev från världens bästa skola, och jag tänkte att nu, nu kanske det kommer kännas verkligt. Får man en faktura på 66000 kronor för första terminen måste det vara på riktigt väl? Sjukaste brevet jag fått någonsin tror jag, 66000 kronor! Herregud, oavsett om jag redan har lånet fixat är det obegripligt mycket pengar – fast säkerligen väl spenderade. Däremot känns det inte riktigt än. Ibland känner jag det och ler så ansiktet nästan går av. Idag har jag exakt en månad kvar i “verkligheten”, en månad till mitt sista pass på obestämd tid. När jag får brev om upprop, då kanske jag förstår!
Jag blev så inspirerad av Pedersens cupcakes att jag tog tag i att rädda äpplena i kylen. Den här gången provar jag med mörk + ljus bakchoklad och honung utöver mitt vanliga recept. Till det köpte jag GBs nya Nogger-kulglass. Får ont i tänderna bara jag tänker på det haha!
Imorgon har jag heldag med jobb-bästis som jag inte sett på två veckor! Crazyness. Min man är iväg på äventyr så jag ligger i soffan redo för paj och OZ. It’s a hard knock life.
/K
I don’t sleep as much as I should I guess, but can you blame me? I’m having way to much fun to sleep.
När jag var på min intervju på Berghs sa Charlotta Rydberg (som höll intervjun och nu även blir min ämnesansvarige lärare) att jag fick maila henne oavsett utgång – alltså om jag ville veta varför jag inte kom in eller varför jag kommit in.
Jag som älskar allt konkret kunde ju såklart inte motstå chansen att låta egot expandera, så jag drog iväg ett mail med frågan “why me?”
“Mina tankar kring din antagning är att jag tror att Berghs kan ge dig fler insikter och lärdomar men också att du med din erfarenhet och engagemang kan bidra till ett rikt klassrum.“
Jag har inte kunnat sluta le sedan 22:53 när mailen pep till. Helt plötsligt blev det så jävla verkligt. Jag ska börja på Berghs! En månad och två (läs tre) dagar efter antagningsbesked kom det där leendet som kommer sitta i hela sommaren, jag har fjärilar i hela magen och helt plötsligt är två månader (på dagen, eller well klockan är efter midnatt) en evighet. Jag är sjukt nyfiken på min klass, men det är två veckor kvar tills de sista antagningsbeskeden skickas ut.
Alla ni som tittar in här som ett resultat av google sökning på all things Berghs, vad har ni sökt? Tell me!
/K
Last night I got an email from my to be head of class (who also held my interview) telling me why she chose me. Well yes, I asked her first lol! But still – it all got very real to me: I’ got accepted into the world best PR school over a month ago. It’s insane! Can’t wait to meet my 23 classmates – the final acceptance letters should be out in two weeks.
Fördelen med att ha sin blogg på wordpress är att jag kan se hur ni hamnade hos mig – vad ni sökt på etc. Vanligaste sökningarna ser ni ovan, det är nästan uteslutande Berghs som är på tapeten.
Har ni några frågor, våga fråga för tusan! Jag bits inte. Däremot har jag ju redan varit på intervju, blivit antagen och har allt med CSN klart – det kanske kan vara till någon liten hjälp. Skriv en komentar eller dra iväg ett mail till karma@dekallarosshipsters.se vettja!
/K
PS. Ni får fråga mig saker om Mimmi Wallin Wiman också om ni vill! DS.
My site stat show that many of you arrive here via different searches on Berghs School of Communication. I bet you guys have a ton of questions – and maybe I can help. I’ve been thru hell and back and got everything sorted so please don’t be afraid to ask. I’d love to help – if I can.
I lördags var jag och såg bl a min kusin och min farbror springa i mål på stadion. Det var sjukt mäktigt och jag skrek som en tok. Jag har sprungit i mål många gånger på samma stadion, men aldrig med ett helt marathon i ryggen. Det hände dock något sjukt märkligt redan när jag gick av tunnelbanan vid stadion och såg det första löparna komma springandes.
Mina ögon fylldes av tårar. Jag grät. Jag skrattade. Jag grät lite till.
Visst kan jag skylla på sömnbrist, men det tänker jag inte. Helt plötsligt blev jag så förbannat rörd över att se alla dessa fantastiska entusiasters glädje över att se stadion, över att veta att snart var de i mål. När jag sen kom in på stadion och såg målgången brast det helt. Herrewhatever! Big ups till er hurtbullar!
Jag insåg att snart är även allt min eget slit över, snart var jag också “i mål”. Eller egentligen är jag ju redan “i mål” – jag är ju antagen till den där skolan jag drömt om från och till sen jag var 17. Ända sedan jag och Robert Zillén drömde om att söka Bachelor of Communications och fira jul tillsammans på stranden i Perth. Vi gjorde ju aldrig det dock, varken sökte Bachelor of Communications eller firade jul tillsammans (haha) Fast vi hamnade på Berghs båda två, i olika omgångar – såklart. Det är så sjukt, hur en vecka kan ändra allt.
Jag gick på in på slututställningen med vetskapen om att det var “min” skola nu och såklart, så fylldes ögonen med tårar igen.
Galen dag.
/K
I started crying when I saw all the awsome runners (my cousin and uncle included) cross the Stockholm Marathon finishline this saturday. The feeling that hit me seeing all these people reach their goal just got to me. When I then realised I to reached my goal I broke in to tears again lol. Went to the finalexhibition of what soon will be “my” school and got tons of butterflys in my belly. I so made the right move to apply. 15/8 can’t come fast enough!
Jag ser att många av er hamnat här genom att googla på Berghs och framförallt “berghs arbetsprover” Så jag tänkte visa mitt, så som många andra gjort – nu när sista ansökningsdag har passerat (och jag redan blivit antagen)!
AVSÄNDARE
Svenska staten och en stor investerare.
BAKGRUND
Ohälsotalen ökar i Sverige, sjukvården märker att allt fler arbetsföra personer är i behov av sjukvård pga ohälsa. För att vända trenden har en idé vuxit fram: En ny, rikstäckande gymkedja ska etableras i Sverige! Ägarbilden är speciell, 50 procent ägs nämligen av staten och 50 procent av en stor investerare. Staten går in med tanken “det är en folkrörelse som ska lanseras”.Investeraren går in med tanken “vi ska tjäna så mycket pengar som möjligt”. Ägarnas främsta mål är inte att locka de människor som redan tränar på andra gymkedjor till denna nya kedja, utan detta nya koncept ska fylla funktionen som en instegsmodell, ett “fys-light” för de som inte kan identifiera sig med “hälsofascisterna” på Sats Sportsclub, World Class och Friskis&Svettis.
KONKURRENTER
Sats Sportsclub, World Class och Friskis&Svettis.
UNIKT FÖR ÄGARNA
Ägarna har själva tagit fram ett antal USP:ar (Unique Selling Point) som de är nyfikna på att diskutera närmare. En USP är något som är unikt för ett varumärke och något man därmed med fördel kan använda sig av för att särskilja sig från konkurrenterna. De tar med dessa i denna brief för att visa hur de själva funderat:
1. Help Desk istället för Reception: Som i en simhall eller på Clas Ohlson, alltid en person närvarande i hallen att diskutera träning med.
2. Brain-Training: Avancerad fortbildning i hälsa/träning/kropp/själ. Inspelade specialistlektioner i fina grupprum med plats för 10 personer. Hela föreläsningsserier med hemläxor, examina osv
3. Tränings-Buddys: Matchmaking med likasinnade träningskompisar – ett introprogram med gruppcoaching var fjärde vecka.
4. Dating-service: För dig som gillar kroppar som rör sig…
5. Upplevelsecentrum: Wii-terminaler (dansmattor, tennis, bowling), långa löparband för 150 personer, nya (st)avgångar varje timme, innebandyhall, sköna omklädningsrum med spa-feeling.
UPPDRAG / ARBETSPROVER
Uppdraget är helt enkelt: att lansera den nya gymkedjan.Ägarna har beslutat sig för att jobba med bred kännedom i de städer som kedjan öppnar i. Kampanjen ska kunna återanvändas när fler gym öppnar i stad efter stad, stadsdel efter stadsdel.Sverige ska bli världens friskaste land! För att lyckas med detta behöver uppdragsgivaren er hjälp. De vill se olika tankar och infallsvinklar, allt ifrån analouge natives till digital natives, från insikter till utförande, från grafiska manér till projektplanering.
Uppgift för sökanden till Produktionsledning – operativ projektledning:
1. Välj en av USP:arna ovan och resonera kring hur uppdragsgivaren bör tänka vidare om de ska marknadsföra en produkt. Hur kan en kampanj se ut? Vad ska man fundera på? Vilken person skulle passa som förgrundsfigur? Musik? Foto? Finns det någon årstid som passar bättre? Någon plats? För ett resonemang kring allt man som produktionsledare förmodligen får på sitt bord.
2. Gymkedjan ska få ett namn och din arbetsgrupp har kommit på ett som de är väldigt stolta över – HälsaHem. Hur tänker du som produktionsledare kring namnvalet innan det presenteras för kund?
Resonera kring de två uppgifterna på max en A4-sida
(USP) Upplevelsecentrum: Wii-terminaler (dansmattor, tennis, bowling), långa löparband för 150 personer, nya (st)avgångar varje timme, innebandyhall, sköna omklädningsrum med spa-feeling.
Den 23/4 publicerade en större kvällstidning undersökningen “Vem skulle du helst vilja ha som granne?” Majoriteten av svenskarna hade valt Mia Skärringer, kanske mest känd från Solsidan där hon spelar karaktären “Anna”. Mia bloggar även för tidningen Yourlife – en tidning som riktar sig till samma målgrupp som vi idag vill nå. Yourlife har även andra tunga namn som Amanda Schulman och Alexandra Pascalidou i sitt direkta nätverk. Yourlife är överhuvudtaget just en sådan plattform vi tror på ett samarbete med. Yourlife är, även de, relativt nystartade och ett samarbete skulle innebära en win-win. Mia har ju uttryckt att hon övervägt magkirurgi – ett av hennes mest lästa blogginlägg – varför inte låta HälsaHems framtida entusiaster följa hennes väg mot en naturligt plattare mage?
Det talas mycket om “Solsidan-Sverige” i mediala sammanhang just nu, en våg som jag tror att vi med fördel kan rida på. Detta genom att identifiera framtida kunder med Mia, såsom de själva faktiskt redan gör. Mia både privat och som karaktär manifesterar vår målgrupp, och speciellt i kombination med Felix Herngrens karaktär. Jag ser en Solsidan-inspirerad kampanj till tonerna av “Kom dansa med mig” inspirerad av sommardagarna där fysiken hade kunnat vara bättre, där “Anna” blir upprörd för att alla skall vara “så jävla hurtiga hela tiden” . Lansering till hösten 2011 – vilket alltså ger oss några månaders försprång tills nyårslöftena. Friskis och Svettis säljer som mest årskort under just december månad.
Det som upplevs som ett problem för föräldrar idag är tidsbrist. När ska de kunna ta sig till gymmet utan barnen? För de kan ju inte ta med sig dem. Vi ser hur barnvänliga klasser fullkomligt exploderar på hälsocenter runt om i Sverige. Med Wii-terminalerna har vi en fantastisk möjlighet att engagera både barn och föräldrar! Jag tänker mig en enorm skärm på stadens största torg med möjlighet att prova på Wii tillsammans med barnen på en betydligt större skärm än vad de har hemma. Jag tror även på att smälla upp 150-manna löpbandet på stadens största gata, eller ersätta en rulltrappa med det i någon av de förorter där vår målgrupp bor.
HälsaHem är ett fantastiskt namn. Just för att det gränsar till att vara “för mycket”. Däremot måste vi akta oss för att göra logotypen för lik t ex “Hälsanskök”. Jag tror på en oerhört stilren logotyp som ändå påvisar ett fräscht nytt koncept. Men i och med att namnet faktiskt inte låter “gymsnobbigt” – samtidigt inte avskräcker vår målgrupp.
Namnet erbjuder också otaliga marknadsföringsmöjligheter då man kan leka med själva frasen “Hälsa hem” oerhört enkelt. “Nu kan julmaten HälsaHem!” t ex. Även där tror jag Mia kommer göra sig helt fantastiskt bra.
You can't start a fire without a spark 
