Sömnlös i luften. Igår lyckades jag med bedriften att kasta ner nycklarna i brevinkastet med busskortet på andra sidan dörren, oerhört drygt att behöva sms:a sig till Hässelby > Gröndal > centralen och så småningom centralen > Hässelby. Kunde inte sova när jag kom till muttis lägenhet, fastnade med ritplattan och dokumentärer. Vilket såklart resulterade i att när jag väl somnade sov jag en timme för länge och fick kasta mig mot Arlanda. Eller nu överdrev jag, som den sanna tidspessimist Hässelby gjort mig till (och i sant projektledarmanér)  hade jag en timmes marginal ändå, och var sedemera en timme tidig till sista check-in. Oh well, har man jullov så har man.

Nu sitter jag hur som helst on ze airplane – in ze air! Godmorgon framtiden, wifi på planet! Helt galet ju. En annan galen grej är att jag är ensam på nödutgångs-raden vilket alltså innebär benutrymme åt alla håll. Andra sidan är också solo, medan resten av planet är knökfullt. Hur går detta ihop? Detta är ju “the golden seats”, lite som mitten fyra + framåt + vid fönstret på tunnelbanan. Kanske räds de för det enorma ansvar jag just nu besitter, det är ju ändå jag som skall leda flykten om vi störtar. No worries, projektledaren är här – alltid för tidig och alltid redo. Däremot var det inte så poppis att använda mina tomma förvaringsutrymmen som skoställ – tydligen måste jag ha skorna på om jag skall rädda ett helt plan.

Minna möter upp mig med sängkläder och sällskap när jag landat. Tänker att jag måste äta något innan jag äntrar Moster Ingeborgs mansion. Sönmbrist + tom mage = total subba. Kostar falafelrulle med pommes i fortfarande tio kronor i Malmö?

Även om det inte riktigt är där och jag inte riktigt har råd så känns det bra att rent fysiskt vara närmare Berlin. Beroende på kostnad skall jag försöka ta mig över till Köpenhamn, var länge sen vi sågs nu! Skall fortsätta läsa boken jag fick av Ingeborg i födelsedagspresent “Berlin på 8 kapitel” av Carl-Johan Vallgren, är på kapitel två  och än så länge namedroppar han bara massa herrar från första och andra världskriget… Förhoppningsvis blir det lite mindre hybris och mer hands on snart.

Landar om 20 minuter, lär bli full rulle idag men förhoppningsvis ses vi ikväll. Tack för att ni finns!

/K

I’m up in the air! Crazyness – Norweigan has wifi on their plaines. Hello future! I have the whole emergancy exit row to myself so I have an insane amount of leg space. I need to sleep and if this flight wouldn’t been so short (1 hour Stockholm – Malmö) I would have been asleep long ago. I’m guessing my day will be full of my aunt and friends but I’ll try to tune in later tonight, thank you for being here!