Gömda skatter #Hermés/

Min gammelmoster är min stilförebild. Under min knappa vecka i Malmö stärktes denna insikt ytterligare. “Moa, du är inte sådan som skall klä dig i trender – det passar inte din personlighet.”  sa hon. Sen kan man ju diskutera om det inte är just det som gör en hipster, men ändå – jag tyckte det var hemskt fint sagt. Min gammelmoster spar på allt, även om det mesta byter ägare så småning om. Jag kom hem med en två blusar, en ring, tre scarfs och två koftor – allt vintage.

Hon påminde mig också om denna dyrgrip jag fick för många år sedan, en av hennes Hermés scarfs! Efter lite efterforskningar har vi tagit reda på att denna införskaffades 1963 men är trots detta som ny. Tänk att jag låtit den ligga i mitt nattduksbord (som är genomskinligt och agerar sjal-förvaring) fast å andra sidan fick jag den när jag var ung och inte visste bättre. Hon gav mig ännu en när jag var nere nu, den gav jag dock vidare till Minna – den kändes som den hörde hemma hos henne och sen är jag så oerhört tacksam att hon funnits där för min bästa Ingeborg sedan hon flyttade till Malmö.

Finns såklart en hel del på Etsy också, för er som är sugna.

Tänkte att jag skulle visa er de andra finfina sakerna jag fick, har massa inspiration att blogga just nu! Ingeborg är inspirerande och det har nog helt enkelt smittat av sig. Jag har dock ingen avsikt att vintageblogga, jag vet för lite om sådant – däremot tycker jag att fina saker skall visas upp! Speciellt om de är nygamla saker, som en kamp i ledet mot snabbmatskonsumtion. På tal om det så tycker jag att bloggaren Bryanboy är härligt normbrytande i 9/10 fall – brukar se honom springa runt på stan och jag blir lika glad varje gång. Däremot blir jag så himla ledsen när han skriver saker som dessa (om vi bortser från viss ironi):

Nu kommer han ju inte bränna dem (eller ge bort dem till någon av alla de som direkt anmälde sig som frivilliga) vilket framgår i följande tweet – men det är ju just sådana här uttalanden som får mig att aldrig vilja handla på t ex H&M igen. Bristen på respekt för sina plagg/ägodelar. Slöseriet med pengar. Jag vill ändå tro att man köper något för att man verkligen vill ha det och kan se ett långt och lyckligt liv tillsammans.

Hur resonerar ni?

/K

My aunt reminded me of this vintage Hemés scarf I got from her many, many years ago (FYI – Etsy has some great pieces right now) During this week I got plenty of vintage pieces from her, so happy! She is one of my biggest insperations when it comes to style and all the items I recived makes me feel like a princess. I’m thinking I’ll show them off to you – a minor step in the “fight” against fast food consumtion. It makes me sad when people don’t cherish what they got, for me (now) it seems so silly to buy stuff you don’t intend to love and use for a long time. Such a waste! I adore Bryanboy for his curage to step away from what men “are supposed to” dress like, and I always get so happy when I see him around Stockholm, but this tweet (ignoring it’s irony)… makes me feel a bit hopeless. What do you think? How do you reson when out shopping?

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s