Broke and back on track/

Nu flyttar funktions-slackern in på Berghs. Stilad kan jag vara i juni. Update: Herregud jag gjorde precis “en Fahrman”! Insåg det nu – bah cha cha bloggen kolla vad jag köpte idag. Det här går ju inte ens att maskera som “vintage inspiration” Note to self – do not repeat.

/K

See post title haha.

Praktisk påsk/

Igår var jag ju som skrivet hos mina föräldrar på påskmiddag med syster och svåger och en W. Oerhört trevlig kväll. Min mutti har sedan många år slutat ge mig påskägg med godis i till min stora lycka – i år hade hon dock gått bananer och levererade vintage underkjol och ett helt kitt från Make up store! Woop woop! Fick till en riktigt lyckad sminkning med dessa två ögonskuggor hos mutti för ett tag sen så peppen var total när jag fick en egen uppsättning. Tack!

Har börjat tycka att det kan  vara kul att sminka mig igen – efter år av ingenting. The evolution of Karma etc.

Sen drog hon fram sitt smyckeskrin och plockade fram den vackraste ring jag någonsin sett, courtesy from her ex haha. Så den fick jag också. Galna kvinna. Kan inte sluta titta på den, går omkring och känner mig nygift (!?)

Idag är det tydligen påskafton, vilket jag och W insåg först nu klockan 20:46 då jag insåg att vi inte köpt något ägg till varann. I och för sig köpte jag inget ägg till min familj heller. Mutti fick ärva min gamla Vuitton plånbok och resterande familj fick varsin vaniljstång från Änglamark haha. Tänkte köpa bacon men höll mig.

Istället för att “påska loss” begav vi oss till Beijer bygg för en akut-lösning åt Åke, vars nya 300 liters akvarium levereras imorgon. Försök hitta en snygg möbel som klarar av 300 kilo tyngd – nästan omöjligt men framför allt svindyrt och inte alls inom ramarna för min budget – efter ett akvarium a’ 7000 kr. Tips till alla er sköldpaddspäron där ute, börja spara pengar i förebyggande syfte redan nu – vips är hen för stor och måste flytta! Vi körde på en förortslösning i form av lecablock och någon variant av playwood haha – super classy. I vårt hem är dock allt lite knäppt så skapelsen passar ändå rätt bra.

Jag hade någon fin vision av att vi skulle måla allt vitt – tills jag insåg hur mycket pill det skulle bli och hur många olika sorters färg som skulle krävas för de olika materialen. Det största problemet med det här 300 liters monstret har dock inte varit varken pris eller möbel – utan brist på plats i hemmet.

Vårt vardagsrum huserar ju inte bara det typiska utbudet av möbler utan även en hemmastudio + instrument i absurdum. Idag insåg vi alltså – efter byggpärsen – att vi även var tvungna att möblera om halva vårt hem. Tror vi höll på i sex timmar non stop. Bokhylla in i sovrum, hemmastudion flyttades, tusen saker kastades, lådor sorterades och slutligen flytt av akvarium. Jisses alltså. Fast bra blev det! Mycket bättre än innan. För första gången känns vårt sovrum som ett rum och inte bara en avlastningszon och vårt vardagsrum känns inte så belamrat av roliga små prylar.

Dock fick vi offra en klädhäst i sovrummet – vilket innebar att vi nu delar på en endaste en. Jag lyckades dock “kill som darlings” och fick till det i kärlekens namn lol. Fick även en anledning att hänga upp ännu fler klänningar på garderobsdörrarna.

Någon gång i vår kasta-saker-hets hittade jag den här skjortan i återvinningsrummet, score! Sen gick jag lös och dammsög hela lägenheten och bäddade rent – så nu är vårt hem ett hem igen. Känner mig som en ny person. Låtit lägenheten förfalla lite (läs en hel del) till förmån för vardagen och sen hemkomst. Nu känner jag mig dock som superkvinnan igen, knäppt hur lätt jag glömmer hur mycket mindre stress jag utsätter min kropp för när jag befinner mig i uppstyrda miljöer.

Vi firade att vårt förhållande överlevt en om-möblering med pizza. Utan fjädrar.

/K

Cheezes, had to turn our apartment up side down just to be able to fit in Åkes new aquarium that will be delivered here tomorrow. Six hours of moving our furniture all over the place, cleaning, throwing away and carrying. We survived! Also received some crazy Easter gifts from my mutti yesterday – like a vintage underskirt, a bunch of make up and some insane jewellery. So spoiled! Thank you so much mutti. I absolutly love everything.

Jesus har kokainkalas i himlen/

Min twitterfeed är full av snökaos och tacksamhet inför Jesus, lika trissta ämnen båda två. Jag lyckades få ur rumpan från soffan, borsta håret för första gången på två dagar och byta hoodien mot vintage – till förmån för påskmiddag med en mutti, en pappa, en syster, en svåger och en W. Kommer inte ens ihåg när alla sågs sist – note to self: bli inte stressad. It’s just family.

Det är fredag och jag älskar er – vi är på väg att bygga något riktigt stort här.

Kärlek

/K

It’s easter bitches and I love you guys – let’s go massive.

Great minds don’t think alike/

Klockan 16:15 i onsdags öppnade vi dörrarna till sal 41 på Berghs. Allt var klart. Två månader av förberedelser låg bakom oss och inom en halvtimme skulle hela världen veta. När mitt team visade filmen som skulle presenteras grät jag, av stolthet. Över dem och över vad vi som årskurs har presterat fram tills den här stunden. Över hur jag förändrats tack vare den här omgivningen av människor som inte alls är lika mig, hur de fått mig att växa och våga.

16:30 dånade applåderna som aldrig ville ta slut. 17:00 mötte jag mina klasskamrater som uttryckte stolthet och sa att vi inspirerade dem till att maxa sina egna examensprojekt. Som sa att de var så jävla glada att det skulle få vara med på just den här slututställningen.

Stunder som dessa är värda varenda öre av de nästan 140 000 kronor det kostar att gå på Berghs. Stunder som dessa är en sådan skön känga åt de som väljer att se reklambranschen som generisk. Great minds don’t think alike – deal with it.

Läs mer om det här och här.

Kärlek

/K

On Wednesday the Berghs Agency released the grad show concept to the world – Great minds don’t think alike.

Manners/

Jag följer såklart mina vänner på Etsy, de inspirerar ju mig! Ibland så mycket att jag vill köpa saker de favoriserat. Idag var en sådan dag – då jag möttes av denna kjol i mitt Etsy flöde. Dock sms:ade jag Mary och frågade om hon skulle köpa den eller om den var fritt fram – hon sa att den var chill.  Det är fan vänskap. Tack älskade du! Svårt att veta ju, jag har t ex en hel drös vintage brudklänningar som jag aldrig kommer köpa bland mina favoriter.

På tal om vänskap lät jag telefonen dö ikväll. Drack rosé och pratade om livet med två nära vänner över middag hemma. Pratade om våra  diverse hinder och möjligheter. Om min rädsla att inte räcka till, hur keff jag känner mig som varit borta från mitt examensprojekt en vecka – även om det är pga av sjukdom och sjukhus. Stressade unga tjejer. Ikväll fann vi styrka i varann – skålade för att vi bara är 25 och känner såhär, för att vi har hela livet framför oss och för att det på något sätt är bättre att väggen kommer nu än när vi har barn t ex.

Livet hörrni.

/K

Let my phone die tonight, just enjoyed dinner and deep talks with two close friends. Well needed. Oh and I bought a new skirt from Etsy – Thank you Mary for letting me “have it”. Borrow it anytime!

Tre generationer, tre städer/

I torsdags morse satte jag mig i bilen mot Arlanda för att flyga till Malmö. Jag, mutti, gudbarn och moster tog flygbussen direkt till Lund och sjukhuset  – som förövrigt ser ut som platsen där solen slutat skina. Ett grått mega komplex utan balkonger och med en gigantisk helikopterplatta på taket. Hur kommer det sig egentligen – att sjukhus som behöver all positiv energi i världen envisas med att till och med se ut som världens mest deprimerande platser?

I ett rum med solblekt konst på väggarna huserar min gammelmoster, trött och uppkopplad i massa läskiga sladdar. Jag har aldrig varit med om att någon jag älskar (i den åldern) legat på sjukhus – utan de jag förlorat har gått ur tiden utan förvarning. Något jag ändå varit rätt tacksam för, att de sluppit bli sjuka. Så att se henne ligga där tog hårt, ville egentligen bara vända och springa därifrån. Stirrade ut genom fönstret och försökte kväva hulkgråten. I den stunden skulle inget blivit bättre av att jag bröt ihop. Höll ihop tills lunchtid då vi flydde ut för mat och miljöombyte.

Våren hade kommit till Lund. Fast fan vad det blåser i Skåne – tror aldrig jag skulle klara av att bo där nästan enbart på grund av detta. Vi åt lunch på en legendariskt bra restaurang i saluhallen, Les Halles innan vi begav oss ut på stan. Lund har väl (no offence) inte så galet mycket att erbjuda i shoppingväg. Kedjorna och några få uppstickare, till muttis stora glädje hade dock kedjorna en klänning som var slut i Stockholm. Alltid något.

I fönstret på Erikshjälpen såg jag dock en fantastisk historia i Indisk bomull i precis de färger jag sökt efter. Gick in och frågade om jag fick prova (vilket vi alla vet är allmän no-no) klänningen på skyltdockan – och visst fick jag det! Haken var dock att jag var tvungen att få av den från skyltdockan själv. Hur svårt kunde det vara, tänkte jag och hoppade upp i skyltfönstret. Sjukt knepigt tydligen. Mutti och moster hoppade också upp i skyltfönstret och vips var sällskapsresan igång. Till slut kom det andra butiksbiträdet och undrade vad tusan vi höll på med. Med två enkla ryck baxade hon av dockans armar och gav mig klänningen.

Att den var för stor i midjan var inget oväntat, på dockan satt dock en rem (eller fine, ett bälte) som jag mot alla mina principer provade. Det är ju allmänt känt att jag inte förstår varför någon har bälten där det inte finns några skärphällor, nu blev jag dock blixtförälskad i bältesfanskapet och det var såklart perfekt i storlek. Klänningen kostade 75 kronor och för 25 kronor extra fick jag skärpet också. Så jag, som så många gånger förr, får jag äta upp mina egna ord. Helt plötsligt såg jag tusen möjligheter och även den här klänningen blev mer lättburen till min stora glädje. Fast jag vet inte, vi får väl se hur min stolthet klarar av detta principiella “nederlag” haha. Ingeborg gav den tumme upp hur som, såklart – hon har ju lärt mig allt jag kan om indiska bomullsklänningar.

Väl tillbaka i Malmö hann jag förbi Stadsmissionen (som hade stängt förra vändan jag var där) och kom hem med de där sladdriga byxorna ni redan sett, en nittiotals-osande klänning som sitter som om den är uppsydd efter min kropp och en Aspens jacka som fortfarande hade orginal prislappen kvar. 595 kronor kostade den en gång i tiden, de i butiken trodde att den kom från sexiotalet/ början av sjuttiotalet – och att det med dagens penningvärde skulle vara cirka 3000 kronor. Sjuk grej.

På hade pärsen lagt sig lite och vi begav oss tillbaka till Lund. Jag insåg att min fina x-kollega Hampus faktiskt flyttade till Lund för en herrans massa år sen och drog iväg ett sms. Han var kvar! Så strax innan fem återförenades vi över bubbel och rosé. Hampus pluggar till läkare och det var skönt att prata med någon som både är insatt och en vän. Han övertalade mig att det faktiskt var bättre att få umgås och ge kärlek innan än att någon bara går ur tiden. Att jag kommer uppskatta det sen, även om det är jobbigare nu.

Efter många skratt begav jag mig tillbaka till sjukhuset för att hänga lite med världens finaste gammelmoster. Smorde in hennes naglar med Scratch Nail food och pratade om livet. På tisdag får hon komma hem till sin egen lägenhet och det beskedet gav henne så mycket energi att jag nästan glömde att hon var sjuk för en stund.

Jag hade övertalat kvinnosläktet att vi faktiskt behövde unna oss en dag att bara vara på efter allt tungt och jobbigt. Så vi bestämde oss för att stanna en dag extra och åka över till Köpenhamn. Där blåste det dock precis lika mycket som i Malmö och Lund – något mutti inte var helt nöjd över. Var galet taggad på att gadda handen men fick blankt nej – “Det får du åka över till Sverige och göra.” Happ.

Lagom till att solen började gå ner hoppade vi på tåget tillbaka till Malmö.

Väl hemma styrde jag upp min bästa ostbricka någonsin och beskådade dagens retail theraphy. Tur att vi fortfarande har en massa mat kvar i frysen (då vi knappt var hemma förra månaden) tänkte jag tyst för mig själv när jag beskådade kontot.

SOM jag letat efter leopard Converse, ni anar inte! Bästa Ika har ju ett par som hon haft sedan dackefejden – på Footlocker i Köpenhamn stod de och då fanns det faktiskt ingen återvändo. Armbandet från Pilgrim såg ni ju redan igår, men jag flashar det igen – det är ju helt jävla magiskt.

Söndag morgon antog jag att loppisen på torget jämte inte skulle köra på grund av semi-orkan. Väl på väg till flygplatsen såg jag att nog fan var den i full gång, skåningar är ju immuna mot blåsten såklart. Oh well, min plånbok mår dock antagligen mycket bättre av detta anyways. Avslutade helgen med ett sista glas rosé på Sturup med kvinnosläktet innan hemresan.

Väl hemma möttes jag av sjuk man och död kamera, men det vet ni ju redan. Bytte skosnören och somnade innan midnatt.

Har haft en svin tuff helg men också en jävligt bra helg – då det är sällan kvinnosläktet får chans att umgås. Hann även hänga en kvalitativ halvtimme med Faye i hennes trapphus, fint! Min stressnivå hade inte riktigt lagt sig trots sjukdom och stundtals var jag nog en riktig business-subba mot mitt stackars älskade gudbarn. Innan vi sa hej då på Arlanda bad jag om ursäkt och lovade att jag skulle bli roligare snart, hon tittade upp på mig som hon inte hade en aning om vad jag pratade om – tack Clara för att du är åtta och är så himla hakuna matata. Har mycket att lära av dig.

Ingeborg får komma hem imorgon och hemtjänst nästan dygnet runt – hon får se rosorna på altanen och lyssna på jazz. Det gör mig lycklig.

/K

This was my weekend. Three days – three different towns – three generations under one roof. I’t never easy to see someone you love in a hospital, all wired up. But with us there and the news she will be coming home tomorrow my old aunt got her spark back – and I’m just so happy she will be able to see her roses and listen to jazz again. We turned to some retail therapy when times went rough and managed to make this weekend in to something positive – we were together, had some awesome food and nice wines, we laughed and we were there for the head of our family when she needed us. All you need is love right, and some new dresses haha.

 

 

Detaljer/

Kameran ligger på laddning och jag är tillbaka i Stockholm igen. Från en sjukling till en annan, idag är det Ws tur att vara sjuk  men jag tvingar med honom till Lenn och Elin för tacosöndag. Som en skänk från ovan fick jag sms om middag, oerhört tacksamt att slippa laga den själv när man precis landat.

Hela kvinnosläktet gick all in retail therapy i Malmö/Lund/Köpenhamn, vi försökte göra det bästa av en annars rätt tung resa. Mer om detta i senare inlägg. Fick nytt läppstift av mutti på Malmös flygplats – ännu ett Dior Rouge, denna gång #028 “Mazette” Så himla tjusigt, nu känns spektrumet täckt: rött fatale, vardags beige och S/S sött. Lite som med jackor, man kan göra homerun med trench, jeans och sinnpajj. Modeblogg osv.

Hon lyckades även övertala mig att sluta vara så snål när det gäller nya saker (läs ej second hand) och det slutade i armbandet ovan som kommer från Pilgrim (som för övrigt hade 29% rea, vi bah varför inte 30%?) Ombytta roller, brukar vara jag som pushar henne att pengar faktiskt är till för att spenderas. Jag brukar säga att jag inte vill ärva ett öre om jag inte vet att hon njöt av sitt eget hårda arbete.

Nu middag!

/K

Today is all about the details.