Herregud, livet hörrni. Över en natt vändes allt helt upp och ner. Igen. Min dåtid har på något höger blivit the gift that keeps on giving. Känslostormen var ett faktum och om Titanic flöt upp krockade den nu med undersidan av isberget innan den nådde ytan helt och fullt – och sjönk igen. Wikipedia says it all:

Isberg består av sötvatten. De har bara en aning lägre densitet än det omgivande havet, vilket gör att omkring 9/10 av isberget befinner sig under vattenytan.

Min dåtid visade sig även den ha en hel del dolt under ytan. Det är intressant hur allt man trott på visade sig vara ett luftslott. Hur jag än en gång får stå och omvärdera precis allt. Fast mest av allt är det så sjukt häftigt att inse att jag nu för tiden har en solid grund att stå på (minst 8/10) – en mer positiv liknelse till isberget som håller sig flytande tack vare 9/10. Att jag numera arbetat fram ett sätt att hantera alla dessa bomber och granater, acceptera dess existens och påminna mig själv om alla de delar som inte blivit krigsskadade – alla de delar som inte gått sönder. De relevanta delarna. Något som gör att jag mitt i stormens öga faktiskt känner mig starkare än någonsin när det kanske egentligen “borde” vara tvärt om. Känslostormen resulterade också i att min energi äntligen hamnade på rätt ställe, för det är en annan femma som jag krigat med mig själv över ett tag. Imorse var jag uppe 05:30, hann dricka kaffe och styra upp tusen saker hemma innan jag befann mig på jobbet 07:30 skrivandes treatment.

Fågel Fenix reser sig ur askan även denna gång. Med en bra psykolog, världens i särklass bästa jävla vänner och annalkande Box (läs annalkande, tar sedemera inget ansvar för min helt orealistiska och säkerligen inkorrekta boxpose haha) klasser kommer en långt. Tydligen.

För mindre än 100 timmar sen var min livspepp total, livet på banan etc och jag tänker att de facto har inte så himla mycket ändrats i presens. För det är ju just i presens jag lever mitt liv – inte för flera månader sen och inte imorgon – utan precis just idag, i skrivande stund. Note to self.

Tänk att så många bra insikter och känslor kan komma ur en så stor hög med skit. Tack för påminnelsen, Titanic sjönk av en anledning.

/K