Inatt gjorde jag något jag inte gjort sen min mutti bestämde när det var dags att lägga sig. Jag sov åtta timmar. Varken mer eller mindre. Gick och la mig 22 igår, vilket innebar att jag denna morgon hunnit duscha – blogga – dricka kaffe – plugga innan bussen går.
Jag tror på det här konceptet.
/K
I sleept for eight hours straight this night – win.
Idag började jag min dag med att försöka lära mig skriva kreativ brief. Efter två timmar, när hjärnan höll på att lägga av, tog jag på mig rumpskorna och begav mig ut. Hittade en dold väg i ett buskage…
… och vips var jag där jag aldrig varit förr.
Hur glad blev inte jag när jag upptäckte att jag har ett nio kvm långt terrängspår att gå runt i? Så glad att jag gick vilse, hux flux var jag i Järfälla. Lyckades dock ta mig tillbaka – men då hade jag irrat runt i två härliga höstsolstimmar – vilket resulterade i däck i soffan.
Hela helgen måste (nästan) gå åt till plugg. Så även om det är kalas ikväll blir det lugnt, imorgon tänkte jag gå upp i ottan så jag får så mycket som möjligt gjort innan 15:30 = söndagsyoga.
/K
I got lost during my walk today – but while lost I found a magical nine km track to walk on. Can’t wait to go back!
I torsdags var jag (bl a) på tjejkväll på 118 Second läder med Minna och Janet. Där bestämde jag mig för att spenderaen av min studentsedlar på den finaste kakburk jag sett. 100 kronor kändes högst rimligt och trots att den första hundringen blev stulen från kassa-bänken (så jag blev tvungen att betala IGEN då detta inte var kvinnan som sålde burkens “problem”) – var jag nöjd. Även om noteras bör att denna kvinnas (som inte direkt har något med butiken att göra) katastrofala hantering av situationen och bristande serviceintresse fortfarande får mig att se svart. Mindre nöjd var jag när jag kom hem efter en natt på diverse klubbar och insåg att min fina kakburk inte var lika fin längre. Hur detta gick till är ännu oklart, misstänker att en viss garderobsförvaring gick snett.
/K
Don’t buy a cookiejar before heading out for the clubs.
Just nu är dagarna upp och ner. Eller så är jag upp och ner. Eller precis rättvänd kanske. Jag vet inte, faktiskt. Ord och känslor haglar som aldrig förr – och efter en sommar i någon form av happygolucky bubbla står jag stundtals förlamad. Mitt intryck av personer, platser och situationer ändras från dag till dag. Något jag märker sliter på mig och allt jag tror på.
T ex har jag aldrig riktigt haft någon jag umgåtts med varje dag – helt plötsligt har jag 27 stycken omkring mig majoriteten av min vakna tid. Sen kommer jag hem är W hemma, och fast jag har en miljon saker att berätta är det så skönt med tystnad att de flesta diskussionerna nog sker i mitt eget huvud. Tur att min man är van, vad vid att det oftast är halva meningar som kommer ut – medan den andra halvan (oftast början) är kvar i skallen.
Samtidigt är det full strid mellan mig egen uppfattning om mig och andras. En batalj jag inte behövt fundera kring på snart fem år, då jag haft en konstant roll i tidigare “verklighet”. Tar jag mycket plats? Tar jag lite? Kan jag förstå det där beteendet? Hur hanterar jag det? Alla dessa frågor är oerhört lärorika att ställa sig i det långa loppet, men just nu är de lite för många. Tur för mig att jag har Gisela som alltid kan påminna mig precis om vem jag var den 15/8 – och som lyssnar på allt mitt flum över rödtjut en måndag.
En annan spejsad sak jag upptäckte idag var obehaget över att vara själv – vad hände där? Hade två timmar att döda idag och förstod för mitt liv inte vad jag skulle hitta på ensam? HALLÅ! Jag älskar ju att vara ensam, det är ju lite grundstenen i min existens. Åh, jag blev så rädd för mig själv att jag omedelbart gav mig ut på självdejt.
Just nu håller jag och jag på att hitta Stockholms bästa dumplings (tips mottages tacksamt) och idag blev det Kinesiska dumplings på Birgerjarlsgatan. Ni kan skippa dem, ingen höjdare alls – men mycket mat fick man.
Hann även med bank + wax innan John (som bor i Örebro?!) åkte förbi mig med tunnelbanan. Ett samtal med honom och mina rötter hade fått fäste igen. Älskade fina vän, vad vore jag utan dig? Väl hemma släppte jag alla tankar på yoga för en ensam kväll i soffan med rester, nagellack och dokumentärer. Ni vet, sådant som jag och jag klassar som ultimata kvällssysslor.
Dear me,
Cut the crap, skjut elefanten i rummet och analysera inte skit du inte vill ha analyserat. Du är fett soft, punkt.
/K & K
I feel kind of upsidedown trying to read all these new impressions hitting me in the face. So I’m over trying to get a hang of anything. This is me, to be continued…
I förrgår tog vi brons i Berghsboll – fast enligt komersiella manér var det såklart vi som skrek mest. Igår kickade skiten ur vår första tenta – som kändes mer mentalt än kunskapsmässigt. Jag förstår vad min ämnesansvarige menade när hon sa att klassen kommer bli vår fristad. För redan nu är det verkligen min comfort zone – de är dessa människorna jag träffar mest och ens om jag försökte skulle jag inte kunna dölja ett skit för dem. Så jag har gett upp.
Det är lördag och jag saknar dem. Sjuk grej.
Natten igår var fantastisk på många sätt, och knäpp – herregud. Jag skrattar fortfarande.
/K
I adore my class.
Två saker man inte vill ha; CSN utbetalning på check (fast man lämnat kontonummer för länge sen), Hur jag skall hinna förbi banken är den stora frågan? Nnågon annans städräkning är inte heller så hett – när man själv ska betala en a’ 400 kr. Svaret på frågan: Skicka med post.
Två saker man vill ha: En höger och en vänster sko a’ Jeffery Campbells Lita. Måste ju vara tidernas kanske skönaste sko trots 13 cm klack. Tanken var att ge dem till mig själv i födelsedagspresent men jag vill ju använda dem NU – så det får bli grattis-du-klarade-första-tentan present istället.
Ikväll firar vi förresten tentamen och gårdagens brons i Berghsbollen med klassfest på Sturekompagniet mellan 22-24, ni borde komma förbi om ni kan! Studentpriser i baren.
Kärlek
/K
I passed my first exam and it’s friday – win! Celebrating with new shoes and class-party at Sturekompagniet tonight. Come by!
Vem behöver morgontidningen när man vaknar till sådana här härliga brev i hallen? Jag älskar mina grannar just för att vårt hus är så himla lugnt och skönt – så idag spenderar jag morgonen med att försöka få reda på vad jag missat.
/K
Igår följde jag med nya-Simon till Obscurs flagskeppsbutik på Hagagatan. Nya-Simon har en skinnjacka jag dör lite varje gång jag ser, den är så himla fin – men mest himla honom. Precis som hela Obscurs koncept.
Det var länge sedan jag blev så himla inspirerad av bara “kläder på galge”, men igår pirrade varje gamla stylistassistent nerv i hela min kropp till. Alla borde titta in där – mest för att det är något oerhört stort på gång i den där lilla källaren på Hagagatan 30.
Inspirationen har hållt i sin ända in på morgonen idag – vilket resulterat i att jag är klädd i svart-på-svart, vilket inte hänt sedan dackefejden-ish. Det ni! Ha en fantastisk dag hörrni, jag ska gotta ner mig i tentan hela förmiddagen och sporta lektioner till kl 20 på kvällen. Igår kom jag hem runt 23:30 mest för en powenap och miljöombyte (Psst! Jag älskar den här skiten)
/K
Now you go visit Obscur.se and get inspired – I know I was, and still am! Damnit, I dressed in black-on-black for the first time in like a decade, watch me go now.
Kl är 18:30 och jag inser hur oerhört naivt det var att tro att jag hinna till yogan som börjar om 45 minuter. Det är det dock värt, det blir sjukt bra det här.
/K
We have an upcoming 1,5 h verbal exam in three days – no yoga for me.
You can't start a fire without a spark 