Den dagen då jag blev certifierad ARU (Ansvarig Reklam Utgivare) och besparade min nuvarande/framtida arbetsgivare de 32 ooo det skulle kostat denne att skicka mig på kursen. Jag klarade alltså den största tentan på hela utbildningen. Detta informerade jag såklart min chef om.
Efter skolan mötte jag upp W som jagade födelsedagspresent till sin lillebror som fyllt 20. Detta slutade dock med att han spontant köpte hem en Nespresso till oss istället. Idag är alltså den dagen jag dricker byråkaffe hemma som en riktig reklamare haha!
Sen kom också den dagen jag aldrig ville skulle komma, den dagen jag skrev ett brev till veterinären om hur Åkes liv ser ut. I morgon bitti tar W taxi till veterinären med Åke i en plastlåda med petflaskor med varmt vatten i – för att kolla hans skall och hud. Förhoppningsvis slipper han ta blodprover och sådant, men kosta vad det kosta vill. Har världens snällaste föräldrar som betalar taxin då de är sjuka och inte kan skjutsa, “Spela roll, vad gör man inte för Åke.” Älskar er! Jag försöker intala mig att jag skall se det som en 18 års koll, att det bara är jag som är överbeskyddande. Jag kommer sitta på en tenta i projekt och ledarskap fram till 13:30 och vet inte hur jag skall klara av att inte vara där med honom. Min lilla kille, min bästa vän.
Both good and bad news today. First i passed my business law exam! Then my man went bananas and bought us a Nespresso machine, like a boss. Tomorrow Åke is going to the vet for a check-up on his shell and skin, the first visit in his 18 year old life. I’ll be at another exam then so W is taking him by taxi there. I have the best parents in the world who pays for the taxi, since they got sick and can’t drive Åke themselves. Love you! My little green man, stay strong – come back home and look and give a that look that tells me “You worry to much.”