Aldrig mera måndagsångest/

Nu ska jag aldrig säga aldrig och så vidare, men jag tror att jag är något på spåret här… Nämligen att omge sig av kollegor du trivs så nördigt bra med i en arbetsmiljö som utmanar. Visst låter det oerhört rosa och fluffigt? Berghs är också en sådan plats, men av formatet skola. Hur bra skolan än är, och hur stort banklån jag än må ha tagit är en skola alltid en skola och skoltröttheten är mer än regel än ett undantag. Eller kanske är det bara jag som är trotsig.

Jag har en helt galen hösttermin bakom mig – jag har klarat av saker jag aldrig kunnat drömma om att jag skulle kämpa för. Jag har växt som person med framför allt som ledare. Eldprovet ligger förvisso framför mig fortfarande – examensarbetet. Har inte jobbat i en såhär stor grupp tidigare. Däremot är jag övertygad att detta om något kommer göra mig starkare och jag är redan nu hemskt glad att jag vågade anta utmaningen.

Däremot tror jag att jag hittat en fantastisk lösning, för mig, i och med min måndagspraktik – att hålla mig flytande. Variera och på så sätt aldrig stagnera. Något som lätt händer när man jobbar så pass intensivt med en och samma sak. Detta kommer säkerligen hjälpa mig att ta det där steget tillbaka, att vara mer operativ än mammig. Min kanske största utmaning av dem alla.

Hur som, igår sken solen och termometern visade på -9, ögonbrynen var på topp och jag mös på att sneaker-säsongen äntligen är tillbaka!

Måndag är måndag oavsett praktik och äntligen lyckades jag hålla mig tillräckligt fokuserad för att läsa på tuben. Kanske för att jag i smyg insett att jag tycker strategier är rätt intressant – när jag får dem på print.

Kom in med andan i halsen på Non Solo för morgonmöte efter att bussen kört i slow motion på grund av inbillad halka. Ingen direkt drömstart. Fick reda på att jag skall få visitkort när vi väl kommit fram till vad de skall kalla mig. Visitkort! Herregud, vem är jag?

Sen fortskred dagen med allt och ingenting – i 180 precis som sig bör – med både popcorn och lösviktsgodis. Bara sådant godis som jag gillar också – händer typ aldrig. Då vet man att man är på rätt plats.

Idag har jag försökt slutföra det här inlägget sedan nio i morse. Haft möten more-or-less non stop sen tio. Damp ner hemma strax innan 21 och skall nu ta en kaffe för att orka duscha. Fast å andra sidan ville jag ju gå lös på kaffeleveransen jag möttes av hemma också…

Imorgon har vi workshop med studentbyrån +  på torsdag håller min klass i Berghs bar! Ni kan läsa mer om det här.

/K

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s