Två generationer, två dagar/

Igår kom mutti upp på kontoret lagom till stängningsdags, tänker att det är lika bra att grabbarna vänjer sig vid att min mutti och jag hänger en del haha. Lika bra att utsätta dem för oss två tillsammans på en gång – jag har ju redan träffat både deras syskon och barndomsvänner under min dryga månad där.

Som jag nämnde igår har jag ju lovat min mutti en Basewater, och även att hon såklart förälskat sig i en säsongsfärg. Ni kommer förstå hennes kolörpreferenser när ni fortsätter scrolla i detta inlägg – it kind of speaks for it self. Jag tog ut en symbolisk hundring som början på betalningen och sen körde vi. Hypen var total när kvinnan som för två år sen aldrig lagt mer än 200 kronor på ett plagg stod där med den nyaste medlemmen i familjen.

Vi firade på Beirut Café (där vi även firade min 24 års dag för snart två år sen) Mutti beställde råbiff-meze och fick in typ ett kilo kött – vi kunde inte sluta skratta åt den obscena mängden “smårätt”. Snodde med mig resterna hem, och ja alla ni råbiffs freaks där ute – jag tänker steka den. Deal with it.

Dag två av min helg med mutti började på M/S Gurli för att 1,5 timme senare anlända till Artipelag. Mutti undrade hur jag hade fått nys om det här stället och efter en liten stund insåg jag att det var ett resultat av sociala medier ha! Senaste månaden har instagram exploderat av fantastiska bilder med geo-taggen “Artipelag” Lite research senare var det vår tur.

Det kostar 200 kronor att gå på båda utställningarna, vilket jag kan tycka är lite overkill – men å andra sidan värt det på många sätt. Väl ute vid Håludden sprider sig ett lugn i hela kroppen, ett lugn som gör att utställningarna får en helt annan dimension. Det blir som så lätt att ta dem till sig när innerstads-hetsen fick stanna vid Nybrokajen.

Det råder fotoförbud såklart, vilket jag missade (sorry!) men jag tycker verkligen ni borde spana in Annika von Hausswolff som tar helt magiska bilder. Denna gång ställer hon ut bilder av övergivna hus/lokaler. De fick mig att minnas när jag och Ika var i Kroatien och smög oss in i ett övergivet hotell som blivit förstört under kriget, men som trots allt kaos var så fruktansvärt vackert. Innergården hade förvandlats till en lummig trädgård fylld av apelsiner och oliver och utsikten över det Adriatiska havet gjorde att det faktum att vi stod i en ruin var som bortblåst.

Lite som Berlin, något skadat som ändå blir något vackert. Det går inte att bomba bort historia, eller karaktär för den delen. Gäller både människor och byggnader tänker jag.

För att citera Marilyn Monroe “Sometimes good things fall apart so better things can fall together.” 

Efter en sen frukost “a’ Tysk” (läs socker) följde vin i solsken. Livet var nästan löjligt perfekt. Jag och min mutti är oerhört lika till sättet och till intressen – men när jag ser den här bilden inser jag också hur toklika vi är utseendemässigt. Speciellt när det ser ut som om mutti har mitt hår haha.

När vi kände oss klara med finkulturen försökte vi lokalisera Gustavsberg, bussarna från Artipelag går inte så ofta men enligt informationsdisken skulle det inte vara så långt. Jag köpte inte riktigt det och lyckades sedemera flörta till oss skjuts av en annan fin uppsättning mor och dotter på parkeringen, long live strangers!

Jag samlar ju på Iittalas Marimekko-skålar och har trots detta inte tagit mig ut till den beryktade outlet mina vänner berättat om. Tror dock att vi måste ta ett snack om det här med “outlet” – två bord av en hel lokal räknas väl inte som “outlet”? Eller så är det jag som inte insett vad de faktiskt kostar innan, då jag fått min samling i present ehmn. Kom hur som hem med en liten semigrön historia a’ 149 kronor.

Sen blev det en tur hem till fina gamla Gröndal för middag och spontant sömnanfall på soffan innan jag åkte tillbaka till orten. Hade hypotetiska planer på att ta mig an sommarnatten – men väl hemma i horisontalt läge med “White collar” på skärmen kan jag inte klaga. Imorgon blir det hajk med Tuttis.

Hoppas er helg varit helt magisk, berätta gärna vad ni haft för er. Såhär på sommaren hörs vi ju som inte lika ofta.

Kärlek

/K

I’ve had two amazing days with my mutti – equal parts consumtion/ culture + concrete/ nature. We went to Artipelag – a magical place where art meets Stockholms atipelago, go there if you get the chance. You won’t regret it!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s