Affärsekonomi VS Pyro Pete/

Just nu är inte min tenta-baserade vardag så himla Rock’n’roll. Känns lite som om jag är fast på en finlandsfärja till tonerna av dansband mer än något annat. Soliditet, nyckeltal och förvaltningsberättelser sätter tonen denna onsdag. Två dagar till tentamen ett, två dagar till inlämning, sex dagar till tenta två (the tenta of death: affärsekonomi) Jag satsar på omtentan men nog fan skall jag plocka lite poäng på första tillfället också. Våga vägra ytinlärning. I morse insåg jag att flätan jag gjorde för två dagar sen satt kvar – numera i form av en dread.

För att på något plan hålla rocken vid liv peppar jag Marshall: On the road, säsong två! Lagom långa avsnitt för att vila huvudet från allt som låter som dansband. Lite som en påminnelse om att det finns något i mig som fortfarande går igång på “normala” ting. Att det fortfarande finns en hel del Vice i mig – för det gör det såklart, affärsekonomi eller ej.


Be cool, stay in school etc!

/K

My life is a bit “grooveless” right now, due to buisnesseconomy exams. When my head feels like it’s going to expload I found my great escape in Marshall: On the road – they are not only awesome, but also just the right lenght for a break. Season two is about to pop, watch out!

Post 25/

Idag har jag fått både blomstercheckar (tack fastrar!) och tips på anti ageing krämer, jag är alltså officiellt post 25. Det firade jag med att ta-mig-tid att leta upp något som inte intresserat mig på många år, men som blir lite som en post 25 utmaning – läppsmink. Efter mycket kläm och känn fan jag det perfekta läppgrojset för en naturligare (läs inte idomin) ljusbeige nyans. Kladdar gör det inte heller. från MAC, “Fashion whim” – grattis mig själv!

Lovar att visa både galna paket och min andra present till mig själv inom kort + plus rapport på Story såklart! Godnatt lovers.

/K

Bought a lipgloss from MAC, I’m so not “a lip makeup kinnda gal” but well, crazy things happens post 25. Birthday gift to myself.

Ungdomen brinner/

Minuten har passerat, 09:26. Jag blir inte 25 igen, jag må vara det nu – men själva “bli” är förbi.

Vaknade till chock, den är min! W och mutti hade smusslat bakom min rygg och för första gången i mitt liv kunde min mutti lura mig. TACK! Ni är så sjuka. Den ligger jämte mig på hotellsängen. Uret jag spanat på sen jag fyllde 23 – det första jag skulle köpa när jag fick ett välbetalt jobb efter skolan. Här är det, jag har ett eget ur. Helt galet – tillsammans är vi oslagbara.

Bra tröja fick jag minsann också. 25 nu kör vi.

/K

I’m 25! The day started with the watch of my dreams, so sick!


			

Vi och dörren som sänggavel #story/

Story hotel uppfyller alla våra förhoppningar, älskar dörren som lyfts av och monterats som sänggavel, FACE produkterna som ingår, konsten som tryckts och målats direkt på väggarna och att man får fylla minibaren med medtagna varor.

Efter en sväng förbi min waxtjej (som numera huserar på The Venue – tips!) köpte vi med oss lite vin och återvände till hotellrummet. Glömt hur det är att ha Östermalm runt hörnet, en liten del av mig saknar det. Bor jag kvar i Stockholm är ju drömmen högt i tak på smågata med trappa till porten. Jag har alltid tänk att anledningen till att jag trivs här är för att jag egentligen inte passar in, jag attraheras av känslan av revolt – provokationen i kontrasten. Finns en viss ironi i det hela, då Berlin är den stad där jag känner mig hemma just på grund av pulsen hos likasinnade, de rotlösa bohemerna och känslan av att staden valde mig och inte tvärt om. Vi får väl se vart jag hamnar, i revolt eller i hamn.

/K

I forgot how at home I feel in this part of town. Wonder why I’m so attracted by the fact that I don’t really fit in – “brat wise” – like a pirate. But the pirate part is also what I love about Berlin – but there it’s more like a ship full of people like me – instead of just one. Well, stoked about Story tho’ – see our door for a bed frame? 

Incheckade #story #staycation/

Idag checkade vi in, sådär lagom lördags-slöa efter festen på Acne kvällen innan, på Story hotell. I morgon fyller jag minsann 25 år vilket firas med kärlek, familj, hotellfrukost och lunch på Riche. I kväll skall vi nog bara mysa runt i stan, kanske träffa Maja när hon slutat jobba och käka god middag. Staycation rules!

Hörs sen.

/K

Me and W checked in at Story Hotel today for a Stockholm “staycation”  to celebrate my 25th birthday tomorrow. Awesome!

 

32 timmars #radioskugga #20xsomething/

Nu är jag hemma igen. Igår lämnade vi in våra livs första casefilm i panik för att sedan fly stads- och skolhets för Waxholm och Skarpö. Samtliga (?) medlemmar i 20xsomething sov  på bussen hela vägen ut efter en natt i skolan. Nyvakna trillade vi in på Konsum i Waxholm för att köpa all things taco.

Vid kassan såg jag det här – Karamellkungens lyxlinje Premi-Yum – och höll på att dö. Hur nöjda måste de inte vara med den?

Sen möttes vi av Manfreds kära mor som skjutsade oss till knasigaste huset – där vi skålade för våra veckor, för vår första casefilm och för varann. Jag tog dock inte så många fler bilder innan sömnbristen gjorde sig påmind efter midnatt. Att somna med känslan av att inte behöva ställa klockan, den ni!

I morse vaknade jag jämte Andrea, tystnaden var total både innan och utanför husets väggar. När jag reste mig upp ur sängen möttes jag av Skarpö i dagsljus, en utsikt värdig en bok signerad Jane Austen.

Efter en frukost med Filip och Fredriks podcast i bakgrunden beslöt vi oss för att upptäcka Skarpö till fots. Äntligen fann vi tjurar! Cirkeln sluten.

Stolt sponsor till vår radioskugga var Femme natural boost, jag kunde inte hålla mig från att ta den här bilden… Wait for it… KO-Branding!

Precis när solen gick ner, lämnade vi soffan för hemfärd tillbaka till vardagen – för morgondagens pitch. Nu väntar de riktiga dagarna från helvetet; pitchpresentation imorgon, tentamen och inlämning nästa fredag följt av ännu en tentamen och två presentationer veckan därpå.

Någonstans däremellan skall jag hinna fylla 25 år – och jag är så jävla tacksam att jag kommer få göra det med 20xsomething vid min sida.

/K

Two weeks of Brand X madness has almost come to an end, pitch-presentation tomorrow and then all hell breaks loose (schoolwise) the week after. We fled townmania for 32 hours of calm and quiet, and some well needed rest. Loved it.