En ritplatta och Moleskins Berlin notebook får bli investeringar till våren, eller är det för sent att konvertera till julfirare?
/K
I’m going to get myself a Wacom Bamboo and Moleskins Berlin notebook this spring, to keep all elements of creativity going.
Jag går under just nu – biljetten till Berlin är bokad!
08:05 lördagen den elfte februari ses vi igen, den här gången stannar jag i 15 dagar.Jag är så lycklig att jag inte vet vad jag skall ta vägen, dels att få jobba lite “på riktigt” + att W kommer ner en helg i halvtid också. Så himla bra. Jag jagar boende och vill verkligen ha en helt egen lägenhet under de veckorna, så jag kan prova på att faktiskt leva där. Blir inte samma sak på något hostel med backpackers. Svårt att inte glida in på vanliga bostadssidorna, de jag sparat för framtiden. En sak i taget. En dröm i taget.
Jag vill åka NU!
/K
Berlin internship T minus 51 days.
Idag hade jag min final presentation i Idé och koncept. Då vi körde i bokstavsordning (efternamn) kände jag väl att jag inte var helt på tå när min tur kom 24 presentationer senare. Alla har vi våra dagar. Däremot fick jag “Jä-ä-vligt bra!” av min lärare och klassen uppmanades åter igen att ta en heads up mot Copy/AD klassen. Nu ses vi inte på 20 dagar och det skall bli skönt att få sakna, både lokalerna och skolan som sig. Känns däremot fett att jag klarat halva min utbildning nu, helt sjukt hur snabbt det gått. Höll jag inte på att somna skulle jag nog dra till med lite bubbel. Får bli med mutti på fredag.
JULLOV!
/K
PS. Stolt kompis till Minna som lämnade in sin C-uppsats idag, woop! DS
I have officially finished half my education (the diploma program) and is oh-so on a chrismas break for the next 20 days. Champange anyone?
En av de personer som kommit mig absolut närmast under T1 på Berghs var en av de två härliga män jag hade äran att gå till skolan med första dagen: Tommy Lagestam. Nu är Tommy hemma i Borlänge innan han lämnar landet lagom för San Fransisco School of Arts där han skall bli världens bästa copywriter.
Den här mannen har blivit lite av min tyngdkraft, han har sett till att fötterna är kvar på jorden och när allt annat är nytt och konstigt har han varit my home away from home. Den här jävla människan upphör aldrig att inspirera mig, att få mig att våga lite till och skita i lite mer och lite fler. Tommy är redan lång, men med sina klackar i storlek 42 kan han se över molnen – han blir lite större än livet. Är det någon som skall förändra världen så är det väl ändå han som kan blåsa bort molnen?
Igår var första dagen han inte var i skolan och det är nästan ironiskt hur påtagligt det var. Fina jantelags krossande T, lämnar du mig kommer jag se till att du inte får ligga innan 2089 då du kommer behöva en blompinne och ståltråd för att hålla den uppe. I don’t get mad – I get Steven.
Däremot kan jag stilla min abstinens med det faktum att han äntligen startat en blogg, en obehagligt bra sådan såklart! Så alla ni som sökt efter en ny blogg med riktigt innehåll om riktiga saker att läsa bege er genast hit!
/K
OK bitch listen, read Tommys blog or I will hunt-you-down.
Min alltid lika inspirerande vän och mentor har gjort det igen, berörs av Mike Alis senaste projekt – the hemlösa trädet – och ställ er frågan:
Vad finns det för anledningar för ett träd att bli hemlöst?
Godnatt
/K
My friend and coach has done it again – watch his latest instalment and ask yourself : what are the reasons, what makes a tree homeless?
Hello, I love you.
/K
Det här har jag sysslat med idag – bland annat. Nu skall jag ge mig an det här receptet och hälla upp lite rödtjut, för det är jag värd. T minus tio tills Becca kommer, dör av pepp.
/K
Here is a sneak peak from my final presentation. Now: red wine and wifey B.
För två år sen fick vi akvarellfärg och oljefärg med set av Ws familj. Inte gett mig an dem fören nu. Haft en tavla jag tänkt göra under en längre period. Någonstans gick jag vilse i tankar om hur en målning aldrig väntar på en reaktion, hur den aldrig ber om något tillbaka, hur den inte bryr sig. Det spelar som ingen roll om det är fult eller fint, så länge budskapet går fram i fantasin. Eller inte. Absolut men obestämt.
Behövde något annat att tänka på än slutpresentationen. Skall försöka göra klart den imorgon innan jag får träffa min fina roomie-Becca kommer över på middag efter några år plus i Kanada. Bra motivering.
Nu ska jag fortsätta chipsfrossa framför “The Night Porter” Charlotte Rampling alltså, min nya idol.
/K
I am art, who are you?
Sitter och filar på en text om ensamhet, tankar ner “Il portiere di notte”, spånar koncept till slutpresentation och njuter av att skolan är tyst. Ska hem till Martin och baka lite med majoriteten av 20xsomething. Får fina sms från fina människor och tänker att det faktiskt bara är två skoldagar kvar tills jag gått HALVA min utbildning. I januari skall jag tillbaka till statens nöjespalats (under två dagar) för lite Berlin-kapital. Jag hade min fem års dag som statligt anställd för åtta dagar sen, oerhört konstigt att det inte skapat ett större tomrum. Säkerligen beror detta på att tomrummet fyllts av studier. Fast å andra sidan är jag inte så säker på att Berghs kommer lämna ett så stort tomrum heller, de tankarna kan ju i sin tur bero på att jag är så uppe i allt att jag inte ens kan reflektera över det rättvist. Jag får höra att jag fäster mig så mycket vid grupperingar, fast jag själv ser det som att jag distanserar mig. Lite sådana tankar handlar en annan text om – en text ni skall få ta del av inom sinom tid.
Hepp!
/K
School mode. Life mode. Write mode. Me mode.
Av någon outgrundlig anledning går det inte att bädda in videos från VICE, men klickar ni på länkarna under så kommer ni till hela programmen – aight? Anyhu, ni bör verkligen se dessa två VICE historier och W du bör tacka VICE för att jag helt plötsligt inte känner mig så stressad att få den där jävla ringen på fingret.
http://www.youtube.com/watch?v=yehDFF4z9Jo
/K
Watch this, click on the link beneath the teasers.
You can't start a fire without a spark 