I morse var jag tvungen att fråga  W om jag var vid liv. Kunde knappt andas, halsen värkte och febern var ett faktum. Så jag somnade om, sov över 13 timmar och har inte rört mig längre än badkar och soffa. Hur man kan frysa i ett så pass varmt bad att hela lägenheten immar igen – det är dagens stora fråga. Dagen stora bedrift är nyponsoppan, försökt plugga utan framgång. Mitt huvud klarar inte ens av film just nu. Jag är däremot inte så ynklig utan mer förbannad över min egen rastlöshet. W kom hem, lade huvudet på sned och skrockade “Det här är du inte van vid va? Att ligga hemma en hel dag.” och sen fick jag glass och nässpray. Kärleken.

Nu ska jag ignorera min maktlöshet och krypa tillbaka till min fosterställning. Imorgon kan jag inte vara sjuk även om jag misstänker att jag tyvärr kommer bli hemma vare sig jag vill eller ej. Skit också.

/K

I’m-so-bloody-sick.

Eftersom jag låg i sängen med semi-migrän till klockan 15 igår var det inte helt lätt att gå och lägga sig vid 22, även om jag försökte. Natten till söndag knockade jag och Tommy in i varann vilket inte var så farligt då – även om jag fick en bula som kändes som ett extra huvud. Men när jag vaknade på söndag eftermiddag strålade det från vänster sida och känslan gick endast att likna med hjärnskakning, med lite “dagen efter” på det fick jag snällt ligga kvar i sängen halva dagen. Lyckades till sist somna innan midnatt men flög upp ur sängen redan vid sex i morse. Tänkte att jag skulle ta igen lite plugg av det jag missat som ett resultat av en riktigt bra fest. En fest jag som håller kvar i med hjälp av  nya dun-tofflor (Tack Miriam, Elin och Filip) och Kosta Boda ljusstakar (Tack klassen!) Bra morgon. 501:orna får sitta på idag med. Bra måndag.

/K

It’s monday, I’m up early – it’s all good.

Herregud vilket kalas igår, från halv åtta på kvällen till fem på morgonen höll vi på. Tack som fan alla som kom och gjorde den här kvällen magisk. Tack W, Maja och Tommy som höll ställningarna redan på dagen i form av inköpslistor, ballongblåsning, jelloshots tillverkning och mycket mer – ni var helt ovärderliga ❤

Allt föll på plats: pärlplattorna, sumodräkterna, twister, fiskedammen, videolistan på TV och även om vår stereo dog på dagen lyckades vi lösa det med en boombox anno sent 90 tal. Det enda vi glömde av var väl limbon tror jag. Vi dansade, kröp på golvet, pysslade, skrattade, mimade, sjöng så rösten kraschade. Det var perfekt.

Jag ska samla ihop bilder tänkte jag, jag hade för kul för att ens hinna tänka på att ta ett kort. Misstänker att det finns en hel del. Här ovan ser ni det kortet jag fick av min klass, med tillhörande presenter – hinten är uppfattad, min narkolepsi har ni tagit sig in på födelsedagsarenan haha. Fick galna paket, många skratt även där. Skall visa er någon dag, t ex har jag så många rödvin/skumpa flaskor hemma att jag skulle kunna hosta en ännu större fest bara med dem, nästan.

Nu ska jag fortsätta kolla på Transformes3 och resterna av allt godis från fiskedammspåsarna.

/K

It’s the day after most awesome party of my hosting-life, been in bed for half the day – I have so much to tell and show you guys and I’ll try to get a hold of some pics really soon. But for now I’m turning back to watching Transformer3.

 

Igår upptäckte jag en ny bra metod, som går ut på att jag ställer äggklockan på en timme – och sen går jag bananer hemma. Alltså fixar disk, tvätt, räkningar, plockar och så vidare. Svinbra! I och med att jag gjorde detta kunde jag sen sitta ostört och skriva min begreppslista + formelblad inför affärsekonomin. Idag börjar jag om, räknar från början – ännu en söndag i skolan med andra ord. Undrar hur länge jag kommer behöva gå innan utomstående ser frågande på mig när jag säger att jag går i skolan (i snitt) sju dagar i veckan. Tentan i fredags gick bra, hela klassen klarade den! Så himla bra. Sen får vi se hur vida det blev G eller VG – visste inte att det gick att få högre på denna, så nu är spänningen olidlig. Skriver vi.

Efter mina attackfasoner igår mötte vi upp två av mina bonusboyfriends för att åka på safari, läs vuxenfest hos Maria och Mike Ali (numera känd som “Mentors Micke”) Där skålade vi in det renoverade badrummet med cava – så vuxna är vi tydligen! Det klunsades såklart hej vilt som alltid i detta sällskap. Slutnotan blev att W numera har en sidecut, som dekorerades med en drake av Mr Art Director – som i sin tur fick raka sig så att han bara har “flavour saver” kvar. Sådär i sluttampen av kalaset dök ena “Judith” från Comhem reklamerna upp, hysteriskt rolig kvinna – crazy lady.

Marias vän arbetar på Marlboro och kom med sju paker cigaretter till kalaset, dock har ju värdparet slutat röka vilket resulterade i bjudcigg för övriga gäster – utöver all ost.

Av oss fick värdparet blandannat en Euroshopper rulle att avnjuta i det nyrenoverade badrummet + Cava såklart, som som tidigare skrivet intogs i badrummet.

Sen var festen igång!

Jag sippade mest julmust då tentatiderna inte går att undkomma oavsett hur långt ifrån Stockholm man kommer. Någon gång under kvällen säger Maria “Det känns så himla dumt att vi ses såhär efter din födelsedag men att jag inte kan ge dig din present förens nästa helg – på festen.” Jag svarade att det väl inte fanns något som sa att det måste vara så (höhö) och en överpeppad Maria flög upp och drog med mig in i köket. Det tog väl sådär en två minuter innan jag skrek i alla möjliga tonarter av glädje, temat lurifax fortsätter. Minns ni att jag önskade mig den här blusen från Oddlovin’? Minns ni att jag spytt galla över att någon jävel “i Göteborg” hann före, eftersom det var det Minna sa när jag ringde henne smått förkrossad. W, Maria och Minna har ju vetat hela tiden! Lurifaxer alltså, så som jag grämt mig, förbannat min seghet – som jag har sökt som en galning efter en värdig tröstersättning. Får sluta påstå att det inte går att överraska mig, den här födelsedagen fortsätter att bevisa mig fel. TACK SÅ IN I BOMBEN!

Vid 00:45 skulle den sista bussen från Norrtälje gå, lagom sent tänkte jag – tills jag insåg att restiden låg på två timmar och 52 minuter. Trots att vi hann med tidigare tåg och buss landade vi ändå inte hemma förens lite mer än tre timmar senare. Skrattade så jag kved när kvällens tre pojkvänner lyckades charma busschauffören att stanna vid Brottby för en kisspaus.

Nu sitter jag här i rum 32; jämte en termosmugg kaffe, med två mackor och två energidrycker i magen. 14 tal i ryggen och en resa till Malmö bokad. Tenta t minus 39 timmar. Later skater.

/K

Some pics from last nights party at Maria and Mike Ali, great night! They supprised me with that damn blouse I’ve been killing myself for missing out on it, they so fooled me. Love love love you!